150 år sedan första uppropet på Vrana herrgård

3 november, 2023
Personal utanför Vrana herrgård.

På dagen för 150 år sedan, den 3 november 1873, samlades 35 förväntansfulla ungdomar vid Vrana herrgård utanför Sköllersta. De hade kommit för att delta i länets första folkhögskolekurs. Samlingen markerar födelsen av Örebro läns folkhögskola, som senare bytte namn till Kävesta folkhögskola.

Besök på historisk mark

En lite grupp personal trotsade dagens regnoväder och besökte Vrana säteri, som platsen nu heter. Nuvarande ägarna var snälla och välkomnade gruppen in i huset. Väl i skydd från regnet kunde de skåla i cider i samma rum där de första eleverna troligen samlades 1873.

Efter skålen gick färden vidare till Ekeby kyrka, där Adolf Coyet ligger begravd. Coyet var en av de inflytelserika personligheter som drev på för att inrätta länets första folkhögskola. Det är även tack vare honom som starten skedde just på Vrana. Han ägde nämligen gården och lät skolan använda byggnaden utan kostnad i fem år.

Från ”bondehögskola” till estetisk profil

Skolan flyttade till sitt nuvarande säte i Kävesta efter dessa fem år, 1878. Sedan dess har hon utvecklats och förändrats för att möta tidens utbildningsbehov, från en utpräglad ”bondehögskola” som lockade traktens ungdomar, till att ha en estetisk profil och ta emot elever från hela landet.

– Det är positivt att Kävesta folkhögskola under sina många år utbildat både estetiska elever, ofta för fortsatta studier, samt ökat sitt engagemang för att fler studerande ska klara sin gymnasiebehörighet. Det bidrar till ett starkare samhälle där kulturen får vara en naturlig del av livet, säger Charlotta Englund, regionråd och ordförande för regionala tillväxtnämnden, tillika skolans styrelse.

Gruppfoto, ett trettiotal män med hatt och kavaj.
Den första årskursen från 1873. Fotokopia i skolmuseumet på Kävesta.

En skolform lika aktuell idag som för 150 år sedan

Folkhögskolans strävan att erbjuda allmän medborgerlig bildning är lika aktuell idag som för 150 år sedan. P A Gödecke, som var skolans första rektor, skrev i en årsberättelse att folkhögskolans uppdrag är att ”varje lärjunge ska finna guldet i sitt eget hjärta, för att vara till glädje för sig själv, men också för att bli en del i samhället”.

– Jag tycker det citatet är fint och sant. Folkhögskolans viktigaste uppdrag är fortfarande att förutom ämneskunskaper också utveckla varje individs förmåga att se sitt eget värde. Man måste tycka om sig själv för att respektera andra och känna att man kan vara en del av samhället, menar skolans nuvarande rektor, Lisa Rosander.


Historiska fakta om Kävesta folkhögskola

  • Skolan flyttade från Vrana till sitt nuvarande säte i Kävesta 1878. Det då nybyggda skolhuset finns kvar än idag och är troligtvis en av landets äldsta folkhögskolebyggnader som fortfarande är i bruk.
  • Till den första så kallade ”vinterkursen” 1873 antogs 36 elever, varav 35 närvarade vid uppropsdagen 3 november. Skolan var som störst på 1970-talet med nära 400 elever i långa kurser. Idag har skolan cirka 170 elever.
  • En kvinnlig folkhögskolekurs startade i Öskevik utanför Nora 1880 och flyttade till Kävesta 1888. Männens kurser gick på vintern och kvinnornas på sommaren, fram till 1928 då kvinnorna för första gången fick medverka under vinterns andra årskurs.
  • Under de första 34 åren saknade skolan internat och eleverna inhystes hos familjer i bygden. Skolans första internatboende stod färdigt 1907 och är ännu i drift. Idag finns totalt sex internathus med plats för nära 70 elever.
  • Örebro läns landsting (idag Region Örebro län) tog helt över ägandeskapet 1955 och gav då skolan dess nuvarande namn: Kävesta folkhögskola.
  • 1959 startades en filialverksamhet i Örebro, som 1980 knoppades av och blev en självständig skola: Örebro folkhögskola.
  • Kävesta folkhögskolas nuvarande estetiska profil beslutades av Örebro läns landsting 1981. Idag går hälften av skolans elever förberedande utbildningar i dans, konst och musik medan den andra hälften studerar behörighetsgivande ämnen på allmän kurs.

Christina berättar om arbetet i köket på 60-talet

13 oktober, 2023

Christina Gullberg arbetade i köket på Kävesta folkhögskola på 60-talet. Det här är hennes berättelse om hur man bodde och arbetade på skolan vid denna tid. Vi vill rikta ett varmt tack till Christina och hennes dotter Susanne för detta bidra till Kävesta folkhögskolas 150-årsjubileum.

Läs mer

Carl-Johan minns sin tid på Kävesta i slutet av 60-talet

15 september, 2023
Porträttafoto av Carl-Johan som har vitt hår, gråbrun rutig skjorta och ler snällt. Text på bilden: - Jag önskar verkligen att folkhögskolan får fortsätta finnas och att alla möjliga olika inriktningar får finnas.

På en sommarkurs i träslöjd 2023 hör Miriam av en slump Carl-Johan berätta om förra gången han gick på folkhögskola: vid Kävesta 1967-1969. Tillsammans gör de en intervju för www.folkhögskola.nu, där Miriam jobbar. Här är ett utdrag.

Sjuårig folkskola gav ingen lust att studera vidare

När Carl-Johan var ung såg inte utbildningssystemet likadant ut som idag. Han gick endast sju år i folkskolan. Skoltiden gav honom dessutom dåligt förtroende att studera.

– Jag hade gått om tvåan och hade stora problem med läs- och skrivsvårigheter och med dyskalkyli och jag hade väldigt lite social förmåga. Så när jag slutade skolan hade jag ingen som helst lust att läsa vidare.

Efter folkskolan började Carl-Johan köra häst i skogen, och fortsatte sedan med militärtjänst, bland annat sex månader för FN. Men han kände att han ville något mer.

– Jag kände att jag måste göra något annat, jag kan inte ha det såhär för då kommer jag att gå under. Jag ville komma ut i samhället. Där vi bodde fanns det flera syskonskaror som aldrig kom ut, utan som bara bodde för sig själva. Så ville inte jag ha det. 

Folkhögskolans pedagogik fungerade bra

Valet föll på Kävesta folkhögskola, där han kunde studera vid Allmän kurs för att läsa in motsvarande realskola och ta studenten. Folkhögskolans pedagogik fungerade bra för Carl-Johan.

– Jag minns att vi hade en lärare i svenska och jag som hade svårt just med svenskan fick lära mig att göra på väldigt många olika sätt. På så vis fångade man in hur varje människa var och på vilken nivå den låg och sen fick man jobba utifrån det. Man kan säga att det var olika krav beroende på var man befann sig och det fungerade jättebra.

Förutom behörigheter för vidare studier så fick Carl-Johan även ett stärkt självförtroende, känslan av att kunna lyckas.

– Under det andra året hade flera läst in så pass mycket att de kunde tenta av realskolan och studenten. Och jag som hade haft så svårt… Jag lyckades tenta av svenskan och fick litet a! Hur det kändes? Ja det var jättebra! Egentligen var det ju hårt jobb som låg bakom, men det var samtidigt jätteroligt.

Viktigt att vuxna får chansen att fortsätta lära sig

Under de femtio år som gått sedan Carl-Johan studerade på Kävesta har han hunnit läsa på vuxengymnasium och socialhögskolan. Han har ett långt yrkesliv bakom sig som kurator och psykoterapeut. Folkhögskolan var en möjlighet som har vill att alla ska kunna få.

– Jag önskar verkligen att folkhögskolan får fortsätta finnas och att alla möjliga olika inriktningar får finnas. Det är så viktigt att även vi som är vuxna får chans att fortsätta lära oss. Och så är pedagogiken så bra.


Intervjun publicerades först av Miriam Steinbach (även foto) på www.folkhögskola.nu 17 augusti 2023. Läs originalartikeln:

Det är så viktigt att få fortsätta lära