Porträtt av Ida som sitter på en stol framför sin arbetsbänk. I bakgrunden flera olika papper och affischer med grafiska tryck i både färg och svart/vitt.

Jag visste att det här skulle bli ett av de bästa åren i mitt liv – Intervju med Ida Nielsen

Ida Nielsen valde att sluta på gymnasiets estetiska program efter en termin. Senare tog hon igen gymnasiet på en folkhögskola, men kände fortfarande att hon ville få möjlighet och tid att utveckla sin konstnärliga sida. Därför sökte Ida till Konst- och formgivningslinjen på Kävesta folkhögskola. Här berättar Ida om hur det är att utöva något man älskar på heltid i en miljö med stöttande klasskamrater och erfarna lärare.

Hur kom det sig att du sökte till Konst- och formgivningslinjen på Kävesta?

Eftersom jag alltid har målat och skapat på egen hand bestämde jag mig för att lägga ett år på konsten. Jag ville fokusera på det jag tycker är det bästa som finns, på heltid, och träffa andra med samma intresse för att bolla idéer och utvecklas i en härlig miljö.

Jag började läsa bild och form på gymnasiet, men tyckte att jag fick för lite tid med ämnet. Jag trivdes inte och började istället jobba efter en termin. Senare tog jag igen gymnasiet på Karlskoga folkhögskola, men kände ändå att jag hade gått miste om konstundervisningen.

Vad är det som är speciellt med folkhögskolans miljö?

Man får vänner med olika bakgrunder och åldrar. Det är lätt att passa in, för alla är olika. Atmosfären gör att man tittar upp och möter varandra, ger ett leende och får ett tillbaka. Här finns en positiv känsla som smittar av sig.

Hur är det att studera konst på heltid?

Väldigt utvecklande och roligt. Jag hade velat arbeta mer med konsten tidigare, så det här är perfekt. Ibland är det intensivt, men jag känner aldrig att jag får nog

Det är en spännande utmaning att våga fortsätta jobba även när man ibland tvivlar på sig själv och det känns som att man inte har något att ge. Både klasskamraterna och lärarna stöttar en på ett sätt som gör att det känns tryggt och tillåtande.

Hur är lärarna, tycker du?

Lärarna ställer rätt frågor och kommer med tips på hur man kan nå fram till det uttryck man tänkt sig. De ger en massa inspiration och nya vägar som man kan undersöka. Eftersom de själva är verksamma konstnärer har de erfarenhet av processen och kan lära en att prata om vad man gör.

Har du något favoritämne eller material?

Vi pratade om det i klassen för ett tag sedan och då insåg jag hur mycket alla ämnen flyter ihop. Jag tycker att det speciella med den här utbildningen är att korsa teknikerna och utforska mötet mellan olika material.

En tavla med färglatt tryck står på ett vitt arbetsbord.

Idas arbetsplats i Hantverkshuset

Vad är poängen med att estetiska utbildningar tycker du?

Estetiska utbildningar är som vilka utbildningar som helst. De är till för att du ska bredda ditt kunnande och utveckla dig själv. Här utvecklar du bland annat ditt språk och din materialkännedom.

Jag tror att många ser kreativa utbildningar bara som lek. Men i själva verket kräver de hårt arbete, och förmågorna du utvecklar har du nytta av i många yrken och sammanhang.

När du får utöva något som du älskar ger det också en god självkänsla, vilket leder till att du fungerar bättre som människa.

Vad ska du göra efter Kävesta?

Efter Kävesta vill jag börja på förkollärarprogrammet. I framtiden jobbar jag gärna som bildlärare eller specialpedagog med bild som hjälpmedel.

På vilket sätt kommer du att ha nytta av den här utbildningen i framtiden?

En välutvecklad kreativitet har man hjälp av vad man än väljer att göra med sitt liv. Jag märker att jag fått tillbaka en öppenhet och nyfikenhet, både i hur jag ser på konsten och världen.

Har du några råd till andra som vill gå den här utbildningen?

Glöm bort fint och fult, det existerar inte. Det finns bara olika språk och uttryck. Om något skiter sig, tänk på att det är en del av processen och din utveckling, en resa som inte ska vara perfekt hela tiden.

Jag visste att det här skulle bli ett av de bästa åren i mitt liv. Gå in med tanken att du vill veta mer och ta reda på saker. Allt handlar om att hitta sitt uttryck och sitt språk, samt att ge sig hän.