Kristina Liljegren

Kristina har arbetat på reklambyrå och i 30 år som förskolelärare, och bor i Sannahed, mellan Kumla och Hallsberg. Efter några år hemma som pensionär ville hon, 67 år gammal, lära sig mer om något hon alltid tyckt om – att uttrycka sig i bild och form. Kristinas resa på konst och formgivningslinjen börjar med en cykeltur i sista minuten.

Jag vaknade upp på morgonen till den sista ansökningsdagen och tänkte ”nej jag borde verkligen skriva den där ansökan – nu eller aldrig!”. Så jag gjorde det på förmiddagen och cyklade ut hit och slängde in den.

Sen fick jag ett meddelande några dagar senare – jag var välkommen hit på intervju. Det kändes riktigt roligt! När jag blir riktigt gammal och ser tillbaka på mitt liv vill jag inte ångra någonting jag inte gjort när möjligheten fanns.

Hur känner du nu när du väl är här på Kävesta?

Det är en lyx att kunna åka hit på morgonen till ett dukat bort och ägna sig åt det man tycker är roligt. Det finns verkstäder, det finns kunnig personal och sen möjligheten till det mänskliga mötet med alla andra elever – det tycker jag är intressant.

Vi har möjlighet att använda oss av andra material än de konventionella, det är utvecklande. Om jag uttryckt en önskan om att få prova på något nytt så har jag fått support, tycker jag.

Kristina tror att det kan vara väldigt bra att gå ett år på folkhögskola, för att se hur man vill förvalta sina specialintressen.

Ska jag satsa helhjärtat på en yrkesutbildning eller berika mitt liv med det här som en hobby? Att ha skapandet som en fristad även om man ägnar sig åt annat, det tror jag förgyller livet.

Har du upplevt någon skillnad mot de andra, yngre, deltagarna?

I mötet över ett gemensamt intresse tänker man inte så mycket på åldersskillnaden, tycker jag. Sen blir det möten över ämnesgränserna också. Till exempel hade vi ett projekt tillsammans med danslinjen. Vi på konst och form gjorde smycken som danseleverna bar på en catwalk.

Vad gör ni vanligtvis på linjen?

I höstas inledde vi veckorna med tygtryck och silver. Nu under våren arbetar vi med keramik, trä och målning i olika tekniker som olja, akryl och akvarell. Vi har hela tiden haft återkommande lektioner i konsthistoria och samtidskonst. Vi gör också många studiebesök på konsthallar och i ateljéer.

Aktuellt och Valämne har också varit spännande inslag under veckorna. Mitt valämne i höstas var stickning och virkning. Nu i vår går jag på bokbindning.

Finns det någonting ni gör som du brinner lite extra för?

Jag ska säga att det har varit en upptäcktsfärd rakt igenom! Jag har haft fullt upp med det ämne som varit aktuellt för stunden. Till våren byter alla ämnen, och först kände jag mig lite tveksam till det. Jag tänkte ”oj, vill jag verkligen det där som kommer”, men nu är jag ju inne i det istället. Efter varje ämne jag betar av känner jag att jag vill mer!

Vad vill du göra efter året på Kävesta?

Möjligheterna är hur många som helst. Men oavsett vad så kan jag ha med mig den här erfarenheten som en plattform i arbetet med likasinnade. Förut har jag varit kursledare och det kan ju bli något sådant, eller så kanske vi är några stycken som startar en verkstad, vem vet?

Just nu känner jag att sommaren får gå åt till att smälta det hela. Till att börja med ska jag åka till Korsika på cykelsemester. Det finns inga begränsningar!