På dagen för 150 år sedan, den 3 november 1873, samlades 35 förväntansfulla ungdomar vid Vrana herrgård utanför Sköllersta. De hade kommit för att delta i länets första folkhögskolekurs. Samlingen markerar födelsen av Örebro läns folkhögskola, som senare bytte namn till Kävesta folkhögskola.
Besök på historisk mark
En lite grupp personal trotsade dagens regnoväder och besökte Vrana säteri, som platsen nu heter. Nuvarande ägarna var snälla och välkomnade gruppen in i huset. Väl i skydd från regnet kunde de skåla i cider i samma rum där de första eleverna troligen samlades 1873.
Efter skålen gick färden vidare till Ekeby kyrka, där Adolf Coyet ligger begravd. Coyet var en av de inflytelserika personligheter som drev på för att inrätta länets första folkhögskola. Det är även tack vare honom som starten skedde just på Vrana. Han ägde nämligen gården och lät skolan använda byggnaden utan kostnad i fem år.
Från ”bondehögskola” till estetisk profil
Skolan flyttade till sitt nuvarande säte i Kävesta efter dessa fem år, 1878. Sedan dess har hon utvecklats och förändrats för att möta tidens utbildningsbehov, från en utpräglad ”bondehögskola” som lockade traktens ungdomar, till att ha en estetisk profil och ta emot elever från hela landet.
– Det är positivt att Kävesta folkhögskola under sina många år utbildat både estetiska elever, ofta för fortsatta studier, samt ökat sitt engagemang för att fler studerande ska klara sin gymnasiebehörighet. Det bidrar till ett starkare samhälle där kulturen får vara en naturlig del av livet, säger Charlotta Englund, regionråd och ordförande för regionala tillväxtnämnden, tillika skolans styrelse.
En skolform lika aktuell idag som för 150 år sedan
Folkhögskolans strävan att erbjuda allmän medborgerlig bildning är lika aktuell idag som för 150 år sedan. P A Gödecke, som var skolans första rektor, skrev i en årsberättelse att folkhögskolans uppdrag är att ”varje lärjunge ska finna guldet i sitt eget hjärta, för att vara till glädje för sig själv, men också för att bli en del i samhället”.
– Jag tycker det citatet är fint och sant. Folkhögskolans viktigaste uppdrag är fortfarande att förutom ämneskunskaper också utveckla varje individs förmåga att se sitt eget värde. Man måste tycka om sig själv för att respektera andra och känna att man kan vara en del av samhället, menar skolans nuvarande rektor, Lisa Rosander.
Historiska fakta om Kävesta folkhögskola
- Skolan flyttade från Vrana till sitt nuvarande säte i Kävesta 1878. Det då nybyggda skolhuset finns kvar än idag och är troligtvis en av landets äldsta folkhögskolebyggnader som fortfarande är i bruk.
- Till den första så kallade ”vinterkursen” 1873 antogs 36 elever, varav 35 närvarade vid uppropsdagen 3 november. Skolan var som störst på 1970-talet med nära 400 elever i långa kurser. Idag har skolan cirka 170 elever.
- En kvinnlig folkhögskolekurs startade i Öskevik utanför Nora 1880 och flyttade till Kävesta 1888. Männens kurser gick på vintern och kvinnornas på sommaren, fram till 1928 då kvinnorna för första gången fick medverka under vinterns andra årskurs.
- Under de första 34 åren saknade skolan internat och eleverna inhystes hos familjer i bygden. Skolans första internatboende stod färdigt 1907 och är ännu i drift. Idag finns totalt sex internathus med plats för nära 70 elever.
- Örebro läns landsting (idag Region Örebro län) tog helt över ägandeskapet 1955 och gav då skolan dess nuvarande namn: Kävesta folkhögskola.
- 1959 startades en filialverksamhet i Örebro, som 1980 knoppades av och blev en självständig skola: Örebro folkhögskola.
- Kävesta folkhögskolas nuvarande estetiska profil beslutades av Örebro läns landsting 1981. Idag går hälften av skolans elever förberedande utbildningar i dans, konst och musik medan den andra hälften studerar behörighetsgivande ämnen på allmän kurs.
