För en tid sedan fick vi fint besök av en gammal Kävestadeltagare, Johan Wiman, som tillsammans med Henrik Jonsson höll en kreativ workshop på Konst- och formgivningslinjen.

Johan och Henrik gick i samma klass på Konsthögskolan vid Umeå universitet, och märkte att de lånade mycket från varandra när de arbetade i samma ateljé.

– Vi märkte att vi smittade av oss på varandra. När vi blev medvetna om att vi hade det som en arbetsmetod så väcktes tanken på att göra en workshop av det, berättar Johan.

Stjäla och låna från varandra

Under workshopen på Kävesta, som pågick i tre dagar, fick deltagarna i uppdrag att byta verk med varandra och jobba vidare med idéerna i t.ex. andra material eller tekniker. Workshopen avslutades med en redovisning där alla deltagare visade upp de verk de fått inspireras av samt det nya verk som uppkommit i processen.

– Det är betydligt trevligare än tanken på att man ska stå ensam i en ateljé och bara arbeta med det man har inom sig, menar Johan.

Här berättar Johan mer om workshopen:

En betydelsefull tid som satte djupa spår

Johan Wiman studerade på Kävesta 2010-2011 och har tidigare figurerat i intervjuer och på affischer för skolans utbildningar. Nu när han var på återbesök passade vi på att fråga hur han upplever sin tid på Kävesta, så här i backspegeln.

– Tiden här var oerhört betydelsefull och har satt djupa spår, i positiv bemärkelse. Min stora entusiasm för konst började ju här, att jag upptäckte på ett väldigt tydligt sätt vad jag ville hålla på med, berättar Johan.

Här berättar Johan om sin upplevelse av att studera på Konst- och formgivningslinjen:

I samband med Konst- och formgivningslinjens utställning på Örebro läns museum blev Kim och Emma intervjuade av Karin Höijer på P4 Örebro.

De pratar bland annat om alla olika möjligheter som öppnar sig genom att studera konst på folkhögskola och vikten av att göra det man gillar.

– Genom den här utbildningen kan du gå vidare med många andra skolor. Konst är inte bara att måla en tavla, det kan vara tyg eller smycken. Du kan bli konstnär, designer, formgivare. Ett eller två år med något estetiskt ämne borde vara typ vara obligatoriskt. För att få utrymme och möjlighet att utveckla sina egna intressen och våga tro att man kan, säger Kim.

– Att man tar bort mer och mer estetisk verksamhet i skolorna är synd, för alla har ju de här sidorna och de är värda att uppmuntra och utveckla. Det är viktigt för alla att man vågar tro på andra sidor än vad man skriver på prov i skolan, menar Emma.

Lyssna gärna på hela intervjun på P4 Örebros hemsida eller direkt i spelaren här nedanför.

Vad är konst? Varför gör vi konst? Vad ska vi med konsten till? Dessa var frågor som konstnären Nina Bondeson funderade kring under sin föreläsning på Kävesta 26 januari.

På förmiddagen talade Nina på Aktuellt, inför hela skolan. Ett återkommande tema under föreläsningen var att Nina ser konsten främst som en del av vårt språk, precis som det talade och skrivna.

– Jag ser konsten som en utvidgningsbar del av vår medfödda språkförmåga. Små barn uppmuntras att rita, men efter huvudfotingarna och fyraårskontrollerna blir text snabbt överordnat. Man ska lära sig läsa och skriva.

Vi lever i en bildrik värld

Trots att vi idag lever i en värld där bilder finns överallt, hela tiden, menar Nina att många har svårt att ta vara på den bildvisuella kommunikationen.

– Vi behöver få nycklar för att lära oss bildläsning, precis på samma sätt som vi lär oss att läsa i skolan. Men det får vi inte.

De flesta bilder vi ser under en dag ska få oss att köpa saker, menar Nina. Att vi skulle ”se igenom” reklamens bilder tror hon inte riktigt på.

– Jag tror att vi överskattar vår förmåga att värja oss från direkta och övertydliga reklambilder. Ögat processar hela tiden alla bilder som kommer för näthinnan.

Hur bra är vi på att tolka och resonera kring bilder?

Reklambilder ger ett starkt första intryck, men uppmuntrar inte till en djupare betraktelse.

– Många fastnar i sin första impulsiva tolkning av bilder, även när det gäller konstbilder, och det är problematiskt.

Nina ger flera exempel på reflexmässiga tolkningar av hennes egna verk. En rysk psykiatriker som bestämt hävdade att Nina var schizofren efter att ha sett ett enda verk. En politiker som ville ta ner en svartvit tavla från fullmäktigesalen eftersom den ”uppenbarligen handlade om pedofili”.

– Jag tog en lunch med den politikern, och förklarade hur man kan se på ett verk bortom sitt eget första intryck. Vi behöver arbeta pedagogiskt kring bilder för att skolbarn och vuxna ska bli kompetenta läsare av konst.

Ännu fler frågor från Konst- och formgivningslinjen

Efter lunch besökte Nina Konst- och formgivningslinjen. Medan deltagarna tecknade, stickade och arbetade fritt talade Nina öppenhjärtigt om sitt konstnärskap utifrån en rad frågor som deltagarna förberett. Till exempel:

• Måste en konstnär se ut på ett visst sätt?
• Hur talar man seriöst om konst med någon som inte tar konst seriöst?
• När slutar konst att vara konst?

 Bilder från Nina Bondesons besök

Lördagen den 10 december hade Konst & formgivningslinjens deltagare vernissage för utställningen Det är här det händer.

Vernissagen var mycket välbesökt. Bland annat kom både Nerikes Allehanda och Kumlanytt förbi för att göra reportage.

Varje år återkommer Konst- och formgivningslinjen till Kumla bibliotek. Vi ser redan fram emot nästa år!

Reportage

Kävestaelever ställer ut – Kumlanytt

Vernissage för två utställningar i Kumla – Nerikes Allehanda

Bilder från vernissagen