Fyra veteraner berättade om sina minnen av Kävesta

15 november, 2018
panelsamta-jubileum-2018-11-15-04

Folkhögskolan i Sverige firar 150 år i år. Denna vecka uppmärksammar vi det på flera olika sätt. I förmiddags hade vi ett panelsamtal mellan fyra riktiga Kävesta-veteraner, för att få höra om skolans historia ur deras perspektiv. Det blev ett hjärtligt samtal med många spännande anekdoter och skratt.

Gäster för dagen var:

  • Ulla Wiberg var lärare 1984 – 1994 och sedan rektor 1994 – 2010.
  • Ann Hammer har arbetat i köket sedan 1987
  • Rigmor Windahl var lärare under ca 30 år mellan 1975 – 2006 och har därefter även arbetat på Fellingsbro folkhögskola
  • Hans Zetterberg var lärare på Kävesta 1969 – 1979 och senare även arbetat på Örebro folkhögskola
Från vänster: Rigmor Windahl, Hans Zetterberg, Ulla Wiberg och Ann Hammer.

Från vänster: Rigmor Windahl, Hans Zetterberg, Ulla Wiberg och Ann Hammer.

Mellan eftertraktad dröm och tursamt bananskal

Panelens fyra deltagare hamnade på Kävesta av lite olika anledningar. Men det var Hans som tydligast hade haft folkhögskolan som mål.

- Jag studerade på Brunnsviks folkhögskola 1951 – 1953 och blev imponerad av lärarna, de var så bildade! Min dröm blev att bli folkhögskolelärare. Men det var svårt att få jobb på folkhögskola, så jag undervisade nog i de flesta årskurser i den ordinarie skolan innan jag äntligen fick börja på Kävesta.

Rigmor började på Kävesta 1975. Hon hade egentligen planerat att arbeta i den ordinarie skolan. Men man kan säga att folkhögskoleyrket nästan gick i arv.

- När jag var klar med min utbildning tipsade min pappa, som arbetade på Kävesta, om en ledig tjänst. Jag ville ju egentligen arbeta i den ordinarie skolan, men tänkte att visst det här kan jag testa en kort stund. Sen blev jag kvar inom folkhögskolevärlden i nästan 40 år.

Ann Hammer, som arbetar i köket hade en liknande erfarenhet.

- Jag började här på ett terminslångt vikariat. Sedan han jag knappt börja på ett annat jobb i Pålsboda innan husmor ringde och ville ha mig tillbaka. Det var 1987.

Man kan konstatera att deltagare och personal trivs på Kävesta. Men vad är det som gör att många trivs så bra? Ann vände sig till publiken och svarade snabbt:

- Ja men det är ju alla ni som sitter här!

Revolution och nya kök

Hans var den som började på Kävesta först, redan 1969. Han berättade hur skolan då stod i en intressant brytpunkt mellan gammalt och nytt. I kölvattnet av 68-rörelsen fanns det en stark vilja hos deltagarna att bryta upp med gamla traditioner och konventioner.

- Vi lärare fick sitta i lärarrummet medan deltagarna hade stormöte för att bestämma vad vi skulle undervisa om. Jag mötte en av dem i korridoren efteråt som rödflammig i ansiktet skrek ”Nu Hasse, nu är det revolution!”. Och det höll i sig i ett par dagar i alla fall.

Hans berättar om revolutionsåren 1968-1969.

Hans berättar om revolutionsåren 1968-1969.

Vid sidan av kortare experiment så har det ändå skett en del förändringar under de 145 år som Kävesta funnits. Ulla berättade om när matsalen flyttade ut ur källaren i Stora skolhuset och fick ett helt eget hus.

- Tidigare hade inte alla ätit på skolan och många satt för sig själva på olika platser med matlådor och liknande. Förändringen var väl genomtänkt. Vi ville att alla deltagare skulle äta tillsammans för att kunna träffas oavsett vilken utbildning man gick. Vi ville också att alla faktiskt skulle äta.

Ann var också med i detta skifte och minns vad förändringen innebar för köket.

- Vi började laga mer mat från grunden. Det kunde vi inte tidigare eftersom köket var så litet. Den nya matsalen blev verkligen en positiv förändring för skolan. Jag fick också möjlighet att möta deltagarna på ett annat sätt. Tidigare såg jag knappt vilka som studerade här. Nu känner jag igen de allra flesta.

Luciaminnen och studentsånger

När panelen tillfrågades om sina bästa minnen från Kävesta kom det upp två saker som faktiskt skett utanför skolan.

- Jag glömmer aldrig när det plötsligt stod fem deltagare från musiklinjen hemma hos mig och lussade. De sjöng och bjöd på Budapestrulle och kaffe, men sa inte ett ord varken då eller senare under dagen, berättade Ann.

- En sak jag tyckte var rolig var när en tidigare deltagare ringde hem till mig och bad om hjälp. Med vad? Jo, att komma ihåg studentsången. Så jag och min man fick ta ton i andra sidan luren och hjälpte henne minnas, berättade Rigmor.

Vad saknar man från folkhögskolan?

Frågan om vad de saknar, eller kommer sakna, mest med Kävesta visade att intresset för människor är viktigt för de som arbetar på folkhögskola.

- Jag saknar spänningen inför varje höststart. Jag var alltid så ivrig på att få träffa alla nya och intressanta människor, berättade Hans.

- Ja, att få ta på sig den prickiga klänningen och känna förväntningarna inför skolstarten saknar jag mycket. Men också rörelsen och förändringen som man alltid får uppleva på en folkhögskola, fortsatte Ulla.

Rigmor lyfte upp ynnesten att få följa med i deltagarnas utveckling och berättade om ett samtal mellan två deltagare som hon hörde vid en skolavslutning:

- Du, du ska veta att när jag såg dig första gången tänkte jag, hur ska jag stå ut med honom i två år? Och nu, nu älskar jag dig!

Vi tror att det väl symboliserar folkhögskolans betydelse som en trygg plats där människor kan lära känna sig själva och andra.

Så gick Skolvalet 2018 på Kävesta

10 september, 2018
skolval-utvald-webb

Fredagen före riksdagsvalet deltog Kävesta folkhögskola i Skolvalet 2018. Skolvalet är ett sätt att pröva på att rösta, särskilt för dem som kanske inte gjort det förut.

Både deltagare och personal röstade. Valdeltagandet blev 65,3%.

Resultatet ser du både i filmen, där Elisabeth berättar lite mer om valet, och här nedan.

Om skolvalet på Kävesta

Resultat Skolvalet 2018

Diagram med resultat från skolvalet 2018 på Kävesta. Resultatet finns i text under bilden.

Resultat Skolvalet 2018 – Kävesta

V: 34,5
S: 25,3
MP: 10,6
M: 6,3
C: 5,7
L: 4,2
SD: 2,8
Fi: 2,8
KD: 1,4
Piratpartiet: 1,4
Övriga: 1,4
Blankt: 3,5

Lediga tjänster: två lärare i svenska/engelska & elevassistent

8 juni, 2018
lediga-jobb-kavestawebb

Kävesta folkhögskola söker nu två lärare i svenska och engelska samt en elevassistent. Om du är intresserad av att arbeta på folkhögskola, tveka inte att ansöka!

Vilken av tjänsterna är du intresserad av?


Lärare i svenska & engelska

Till allmän kurs söker vi nu två vikarierande lärare i svenska och engelska, varav en grundskolelärare och en gymnasielärare.

Undervisningen på allmän kurs utgår ifrån både individens och gruppens behov, nivå och önskningar.

Tjänsterna kräver kreativitet och förmåga att ständigt anpassa metoder och innehåll i undervisningen. Deltagarnas kunskaper bedöms genom diskussioner, redovisningar, praktiska övningar och grupparbeten istället för prov.

Studierna är till för vuxna och i tjänsterna ingår att guida, coacha och stötta deltagarna i både deras studiearbete och sociala tillvaro.

Vi ser dig som en viktig person för skolans gemensamma arbete och för att skolans deltagare ska utvecklas i sitt lärande och växa som människor.

Kvalifikationer

Vi söker dig som har en lärarutbildning eller pedagogisk utbildning med inriktning svenska/engelska, grundskola eller gymnasiet.

Meriterande är om du har erfarenhet av folkbildning/vuxenutbildning. Meriterande är också om du har andra ämneskompetenser.

Vi ser gärna att du har erfarenhet av att arbeta med personer med olika funktionsnedsättningar.

Du får gärna ha kunskaper i språk utöver svenska och engelska i tal och skrift.

Stor vikt läggs vid personliga egenskaper där kommunikation är en viktig del samt god samarbetsförmåga, flexibilitet och lyhördhet.

Anställningsform

Två vikariatsanställningar på heltid, med uppehållstjänst.

Tillträde

Under perioden 2018-08-20 tom 2019-05-31

Upplysningar

Rektor Lisa Elisabeth Rosander: 070-552 82 06, lisa.rosander@kavesta.fhsk.se.

Facklig företrädare

Lärarnas riksförbund, Tom Landberg: tom.landberg@kavesta.fhsk.se.

Förbundet Folkhögskollärarna, Mats Johansson: mats.johansson@kavesta.fhsk.se.

Ansök senast 2018-06-20

Ansök genom att logga in/skapa användare i Region Örebro läns e-rekrytering:


Elevassistent

Vi söker nu en elevassistent till allmän kurs. Som elevassistent skall du finnas som en resurs i gruppen, för att kunna stötta och motivera kursdeltagarna under skoltid.

Skoldagarna består av lärarledda lektioner, raster, matsituationer som fika och lunch samt även studiebesök, utflykter och liknande.

Kvalifikationer

Du har erfarenhet av att stötta vuxna personer med olika funktionsnedsättningar, främst inom det neuropsykiatriska området.

Du har gymnasiekompetens, gärna med eftergymnasial utbildning.

Vi ser gärna att du har erfarenhet från vuxenutbildning.

Vi lägger stor vikt vid personliga egenskaper som god samarbetsförmåga, flexibilitet och lyhördhet.

Anställningsform

Visstidsanställning på heltid med uppehållstjänst.

Tillträde

Under perioden 2018-08-20 tom 2019-05-31

Upplysningar

Rektor Lisa Elisabeth Rosander: 070-552 82 06, lisa.rosander@kavesta.fhsk.se.

Facklig företrädare

Kommunal, Petra Johansson 019-602 15 75.

Ansök senast 2018-06-20

Ansök genom att logga in/skapa användare i Region Örebro läns e-rekrytering:


Kävesta – folkhögskola med kulturprofil

Kävesta folkhögskola ligger ca 2 mil söder om Örebro där vi, en personalgrupp om 44 personer, bedriver vuxenutbildning för ca 165 deltagare. Studiemiljön är familjär och präglas av att skolan är relativt liten och lantligt belägen. Folkhögskolan är en studieform där människor med många olika bakgrunder och mål ska kunna mötas och dela erfarenheter.

Kävesta folkhögskola har en kulturprofil och erbjuder fyra utbildningar: allmän kurs, danslinjen, konst- och formgivningslinjen samt musiklinjen. De tre senare är s.k. profilkurser där deltagarna studerar ett särskilt ämne på heltid under minst ett år. Allmän kurs erbjuder personer som tidigare inte fått chansen att klara av sina studier på högstadie- eller gymnasienivå en möjlighet att bli behöriga för yrkeshögskolestudier eller högskolestudier.

Skolan samlades för årlig volleybolltävling

31 maj, 2018
Volleyboll 2018-05-31 - 22

Näst sista dagen fick vi gotta oss både med musik av partybandet på förmiddagen, och traditionsenlig volleybolltävling på eftermiddagen.

Fantastiskt väder, peppad publik och engagerade lag skapade en riktigt härlig stämning.

När dammet lagt sig stod en av klasserna från Allmän kurs som segrare. Grattis och väl spelat alla som var med!

Bilder från volleyboll 2018-05-31

 

Journalisten Anna Roxvall besökte Kävesta 2018-01-11

15 januari, 2018
Anna Roxvall på scen på Kävesta folkhögskola

Anna Roxvall var vårens första föreläsare på Aktuellt. Anna berättade om sitt arbete som frilansjournalist med fokus på Afrika.

Nyfiken regnskogskämpe

Redan 1990 gav Anna ut sin första egna tidning ”Läjesnytt”, för att samla ihop pengar till att rädda regnskogen. Ett lyckat tilltag, både för att samla in pengar och stilla sin egen sexåriga nyfikenhet.

- Det var ett bra sätt att som barn få fråga vuxna saker helt ohämmat. Och ingen säger ju nej till en sexåring som kommer och vill sälja sin egen tidning, berättade Anna.

Att vara där inga andra är

Efter journalisthögskolan arbetade Anna ett kort tag som redaktionell reporter. Hon ville dock något annat och satsade tillsammans med Johan Persson på att göra reportage från platser där inte så många andra journalister fanns.

- Vår första resa gick till Kongo-Kinshasa. Vi hade uppfattat att där pågick en konflikt som inte syntes i svensk media. Det slutade med att vi hamnade i den största rebelloffensiven på 20 år.

anna-roxvall-2017-01-11-02

Anna Roxvall på Kävesta 2019-01-11

Världen är som ett pussel

Under föreläsningen lärde vi oss mer om det politiska läget i olika Afrikanska länder, och hur det är att arbeta som frilansjournalist.

Enligt Anna var tre saker som lockade med journalistyrket att få lära sig nya saker, träffa nya personer samt att ta emot och förmedla andras historier.

- Världen är som ett pussel. Som journalist hjälper man sina läsare att förstå världen och människorna i den bättre, en pusselbit i taget.

Är det inte jättefarligt?

Några vanliga frågor som ofta förekommer om man arbetar som frilandsjournalist tog Anna också upp. Främst frågan om säkerhet och om man inte känner sig rädd ofta?

- Statistiskt sett är väl trafiken fortfarande farligare än själva konflikten man befinner sig i. Men samtidigt har respekten för journalister minskat radikalt bara de senaste tio åren. Många är inte längre rädda för att vara taskiga mot journalister.

Anna tryckte samtidigt på vikten av att vara paranoid, främst för att inte röja sina källor.

- Vi har sällan bott någon längre tid i ett konfliktområde och raderar kontakter på våra telefoner ofta. Är man slapp så riskerar man att ha ihjäl de personer som hjälper en.

anna-roxvall-2017-01-11-03

Anna Roxvall på Kävesta 2018-01-11

Journalistik kostar

En annan intressant frågar var hur mycket det kostar att göra dessa reportage.

- Vår budget för två veckor i Burundi var 48 120 kronor, som vi fick lägga ut själva. Ett stort reportage på flera sidor betalar en kvällstidning ungefär 20 – 25 000 kronor för, berättade Anna.

Det ställer frågor om vad vi är beredda att betala för kvalitativ journalistik.

 

Personalen firade rektor Lisa Rosander med tårta

5 maj, 2017
Gruppbild på personalen, snett ovanifrån. Längst fram i mitten stårt Lisa med en stor grön marsipantårta i händerna. Foto: Weine Ahlstrand

”För att hon har förmågan att se och höra alla och få alla att känna sig viktiga. Hon inte bara stöttar oss personal, utan lyfter oss att vilja mer.”

Så löd motiveringen till varför Kävesta folkhögskolas rektor Lisa Rosander skulle få Tebladstårtan. Tebladstårtan delas ut av Region Örebro läns tidning Tebladet. Utmärkelsen går till en person som arbetar inom Region Örebro län och som nominerats av sina kollegor.

- Hon satsar på dig som människa. För mår du bra så kommer det gå bra på jobbet, säger Jenny Kraftlig som varit med och nominerat Lisa till tårtan.

Fejkade svart bälte

Tebladstårtan delades ut till Lisa under stort hemlighetsmakeri. De tre lärare som motiverat henne för tårtan – Björn, Jenny och Tomas – iscensatte en skenmanöver där Lisa trodde att Björn skulle bli firad för att ha fått svart bälte i Aikido.

Men istället blev det alltså Lisa som fick en överraskning – tårta och en massa kramar!

- Det här är det finaste man kan få eftersom mitt viktigaste uppdrag är att alla ska känna sig hörda och viktiga. Att ni ger mig det här, det är jättestort, säger Lisa själv.

Film från när Lisa Rosander får Tebladstårtan 7 april 2017

Här kan du se en film från överraskningen, med intervjuer med Björn, Jenny och Tomas samt Lisa själv.

En möjlighet att byta en garderob mot en annan – Miljögruppen ordnade klädbytardag

12 april, 2017
kladbytardag-2017

På Kävesta driver några deltagare en Miljögrupp. Den 30 mars höll Miljögruppen vad som blivit lite av en tradition – en klädbytardag.

Under klädbytardagen fick deltagare och personal möjlighet att lämna in gamla kläder och byta till sig något nytt.

- Det är inte så bra att konsumera kläder hela tiden, utan det är bättre att man byter bort sånt man inte använder och byter till sig något nytt, menar Malin som studerar på Allmän linje och är med och ordnar klädbytardagen.

De kläder som blir över samt de intäkter gruppen får för att sälja kläder kommer att gå oavkortat till välgörande ändamål.

- Det har gått åt jättemycket kläder. Jättemånga har varit engagerade och lämnat in. Så med facit i hand tycker jag det har gått bra, säger Markus som också studerar på Allmän linje och hjälper till att arrangera klädbytardagen.

Här kan du se en kort film där Malin och Markus berättar om klädbytardagen:

 

Konsten som språk – Nina Bondeson besökte Kävesta folkhögskola

27 januari, 2017
Nina Bondeson på scen aulan.

Vad är konst? Varför gör vi konst? Vad ska vi med konsten till? Dessa var frågor som konstnären Nina Bondeson funderade kring under sin föreläsning på Kävesta 26 januari.

På förmiddagen talade Nina på Aktuellt, inför hela skolan. Ett återkommande tema under föreläsningen var att Nina ser konsten främst som en del av vårt språk, precis som det talade och skrivna.

- Jag ser konsten som en utvidgningsbar del av vår medfödda språkförmåga. Små barn uppmuntras att rita, men efter huvudfotingarna och fyraårskontrollerna blir text snabbt överordnat. Man ska lära sig läsa och skriva.

Vi lever i en bildrik värld

Trots att vi idag lever i en värld där bilder finns överallt, hela tiden, menar Nina att många har svårt att ta vara på den bildvisuella kommunikationen.

- Vi behöver få nycklar för att lära oss bildläsning, precis på samma sätt som vi lär oss att läsa i skolan. Men det får vi inte.

De flesta bilder vi ser under en dag ska få oss att köpa saker, menar Nina. Att vi skulle ”se igenom” reklamens bilder tror hon inte riktigt på.

- Jag tror att vi överskattar vår förmåga att värja oss från direkta och övertydliga reklambilder. Ögat processar hela tiden alla bilder som kommer för näthinnan.

Hur bra är vi på att tolka och resonera kring bilder?

Reklambilder ger ett starkt första intryck, men uppmuntrar inte till en djupare betraktelse.

- Många fastnar i sin första impulsiva tolkning av bilder, även när det gäller konstbilder, och det är problematiskt.

Nina ger flera exempel på reflexmässiga tolkningar av hennes egna verk. En rysk psykiatriker som bestämt hävdade att Nina var schizofren efter att ha sett ett enda verk. En politiker som ville ta ner en svartvit tavla från fullmäktigesalen eftersom den ”uppenbarligen handlade om pedofili”.

- Jag tog en lunch med den politikern, och förklarade hur man kan se på ett verk bortom sitt eget första intryck. Vi behöver arbeta pedagogiskt kring bilder för att skolbarn och vuxna ska bli kompetenta läsare av konst.

Ännu fler frågor från Konst- och formgivningslinjen

Efter lunch besökte Nina Konst- och formgivningslinjen. Medan deltagarna tecknade, stickade och arbetade fritt talade Nina öppenhjärtigt om sitt konstnärskap utifrån en rad frågor som deltagarna förberett. Till exempel:

  • Måste en konstnär se ut på ett visst sätt?
  • Hur talar man seriöst om konst med någon som inte tar konst seriöst?
  • När slutar konst att vara konst?

 Bilder från Nina Bondesons besök

Daniel Boyacioglu berättade personligt om poesi och livet

2 december, 2016
Daniel står på scen i aulan och läser ur en gul bok med texten "Allt om eld".

Daniel Boyacioglu besökte Kävesta folkhögskola för att tala inför hela skolan samt hålla en workshop med deltagare på Allmän linje. I aulan läste Daniel flera av sina dikter och talade öppenhjärtligt om sitt liv och de val som lett honom dit han är idag – en brandman som gett ut sju poesiböcker och vunnit SM i Poetry Slam två gånger.

Daniel fick upp ögonen för sin egen förmåga att skriva vid 9 års ålder. En dikt han skrivit i skolan letade sig in i lokalpressen, med en hjälpande hand från hans lärare.

- Varje gång jag såg en kopia hänga på kylskåpet hos någon släkting fick jag en skön känsla. Känslan höll i sig under andra skrivuppgifter. Jag såg därför inte skrivandet som något svårt.

Daniel på scen i aulan. Han talar i en handmikrofon och trycker andra handflatan mot vänstra delen av ansiktet. Blundar.

Daniel Boyacioglu 1 december 2016 – 2

Rap och poesi

Under skoltiden fördjupade han sig i rap och hittade snart ett släktskap mellan den klassiska formen för poesi och rapen.

- Jag märkte att Färlin kunde vara rap. Språket var kanske inte riktigt lika rytmiskt tight, men det hade en musikalitet i sig.

När Daniel första gången ställde sig på en scen för att tävla i poesi blev hans hemliga vapen just tidigare rap-texter han skrivit.

- Jag ville bryta med mitt tidigare sammanhang, där jag hade svårt att passa in. Rapparna tyckte att jag var för poetisk i mitt uttryck. Så jag tänkte att det här borde ju poeterna förstå!

Tråkiga gubbar

Efter lunch var det dags för en workshop med deltagare från allmän linje. Daniel inledde med att fråga vad deltagarna hade förväntat sig när det skulle komma en poet till skolan. Någon säger ”En tråkig gubbe!”.

- Jag tänkte så själv när jag var ung, och även idag bland mina kollegor. Det finns en klassisk stil som kopplas samman med poesi. Men jag tycker inte att stilen avgör om det är bra eller inte. När jag själv blev publicerad, när jag blev en poet, då kunde jag skita i förväntningarna och själv bestämma vad som var poesi, skriva mina egna regler.

Daniel i ett fullt klassrum. En deltagare räcker upp handen. Daniel kliar sig i skägget.

Daniel Boyacioglu 1 december 2016 – 3

Skrivknep som gör texten lenare

Hur skriver man då en dikt? I ett gemensamt experiment får alla komma med ett par förslag på ord, som ”kärlek”, ”tid”, ”livet” och ”trötthet”. Sedan hjälps deltagarna och Daniel åt att formulera meningar runt dessa, och dissikera hur innebörden och känslan förändras av att bara byta ut något enstaka ord.

- Det finns knep som gör texten lenare, så att man sväljer den. När man är ovan vid att laga mat är det svårt att veta om det behövs salt, hetta eller något annat. Men övar man så kan man smaka och se vad som saknar. Det är samma sak med poesi.

Daniel sitter på en bänk framför tavlan i ett klassrum, med ett papper i knät, skrattar

Daniel Boyacioglu 1 december 2016 – 4

Personlig och känslosam workshop

Förutom tekniska skrivknep hinner gruppen avhandla många funderingar om livet. Kärlek stannar de vid länge. Är kärleken outtröttlig, eller måste man mata den? Finns den alltid, överallt? Vilka olika sorters kärlek finns? Kan livet vara utan kärlek? Finns det något positivt i att kunna känna kärlek, även om den inte är besvarad?

Workshopen blir mycket personligt och diskussionerna bottnar i deltagarna och Daniels egna erfarenheter av livet.

- Nu är jag 35, och det har redan tagit många vändningar. Hade jag trott på någon som sagt när jag var 15 att jag skulle bli poet? Hade jag trott på någon när jag var 25 som sagt att jag skulle bli brandman? När jag var yngre trodde jag att jag skulle ha tre barn innan 30. Det blev 7 böcker istället. Livet är läskigt och spännande!

Volleybollturnering våren 2016

8 juni, 2016
Volleyboll 2016 - 1

Vi höll Kävesta folkhögskolas årliga volleybollturnering den 2 juni. På förmiddagen spelade partybandet utomhus i ”gropen” och efter lunch drog turneringen igång.

Större delen av skolan var samlad vid volleybollplanen bakom danshuset och njöt av sol, intensivt spel, fika och glass.

Sju lag hade anmält sig till tävlingen och efter flera tuffa matcher möttes tre lag i finalgruppen: JPR, Klassikerna och Lärarlaget.

- Lärarlaget var direktkvalificerade till finalgruppen på grund av sin erfarenhet och ålder, konstaterade Kävestas volleybollgeneral Allan med ett leende.

Efter två finalmatcher upprepade JPR förra årets bragd och hissade trofén efter att ha gått obesegrade genom turneringen med fyra vinster. Stort grattis!

Bilder från volleybollturnering på Kävesta 2016