Att hitta sitt språk i kroppen – William, Danslinjen 2024–2025

En sökande väg mot dansen

William är 26 år och beskriver sig själv som en sökare. Uppväxt i Luleå, med flera år i Umeå och senare Örebro, har han hunnit prova många olika vägar efter gymnasiet. Studier i psykologi, filosofi och en kandidatexamen i franska vittnar om ett brett intresse för människan, språket och kulturen. Dansen kom relativt sent. Först genom kvällskurser, mer som ett försök än en uttalad plan.

– Jag trodde aldrig att jag skulle dansa på heltid. Jag tänkte att den möjligheten var förbi, särskilt med tanke på min ålder, säger han.

Dans som uttryck och personlig utveckling

För William har dansen blivit ett sätt att få utlopp för sådant som tidigare varit svårt att formulera.

– När dansen är som bäst känns det som att jag talar ett språk man annars aldrig kommer åt.

Som introvert och tidigare ganska blyg upplevde han länge en osäkerhet kring att synas och ta plats, både i kroppen och inför andra. Den första dansklassen var skrämmande, liksom steget till att börja studera dans på heltid i Umeå.

– Men dansen, tillsammans med fantastiska lärare och klasskamrater, har visat mig hur jag kan känna styrka i min kropp och våga vara genuin i mitt uttryck.

Dansen blev en förlängning av ett redan befintligt intresse för kroppen, som tidigare tagit form genom yoga. Skillnaden var att dansen gjorde det inre synligt – något att dela.

Varför Danslinjen på Kävesta?

Efter året i Umeå blev William uppmuntrad att söka vidare till en förberedande utbildning. Kävesta var den plats som lockade mest.

– Under audition kände jag direkt att stilen och musiken passade mig. Jag drogs till friheten, till utforskandet och till att eget skapande uppmuntrades.

Han upplevde utbildningen som seriös och genomtänkt, med erfarna lärare och tydlig riktning.

– Jag tänkte att Danslinjen kunde ge mig precis det jag behövde: mer kroppslig medvetenhet och mer självförtroende, både i dans och i skapande.

Utmaning i trygg miljö

Förväntningarna på Kävesta handlade om att bli utmanad i en trygg miljö – något William menar att utbildningen verkligen levde upp till.

– Jag har fått ovärderlig kunskap om kroppen, om grundplacering och om hur man kan jobba mer hållbart. Det är sådant jag kommer ha nytta av i all dans framöver, men också i andra rörelsepraktiker.

Utbildningen har också stärkt hans förmåga att snabbt ta till sig nytt material och våga kasta sig in i nya sammanhang.

Lärarna, lokalerna och helheten

En av Danslinjens största styrkor, enligt William, är lärarlaget.

– De tre lärarna i modernt och nutida kompletterar varandra på ett fantastiskt sätt. Utbildningen hade inte varit densamma om någon saknats.

Coachningen under hösten lyfts som en viktig resurs för individuell utveckling, liksom skolans generösa lokaler och den starka kultursatsningen.

– Att kunna bo en minut från danshuset är en lyx man inte ska underskatta.

Han uppskattar också lärarnas syn på dans som ett sammanhängande fält, där olika genrer stärker varandra snarare än konkurrerar.

Gemenskap, skapande och stolthet

Året på Kävesta har inneburit mycket samarbete, både genom grupprojekt och genom att bo nära varandra. Slutproduktionen sticker ut som ett starkt minne.

– Jag är otroligt stolt över det vi gjorde tillsammans och över att ha varit del av processen från början till slut.

Sammanfattningsvis beskriver William året som djupt givande, både konstnärligt och personligt.

En plats att växa på

William ser folkhögskolan som en ovärderlig skolform.

– Det är en plats att utforska sig själv, testa saker och utvecklas utan att allt måste vara färdigt direkt. Samhället behöver sådana miljöer, särskilt för konst och kultur.

Till den som funderar på att söka till Danslinjen har han ett tydligt råd:

– Våga dansa. Även om du är rädd, nybörjare eller jämför dig med andra. Din relation till dansen är unik – och den är värd att ta plats.

När intervjun gjordes på sommaren 2025 hade William inte bestämt sig om han skulle fortsätta med dansen på högre nivå eller plugga något annat på universitet. Han hade kommit in på tre treåriga dansutbildningar på kandidatnivå. Han började först på Contemporary Dance Practices BA på Island, som inte riktigt passade, och nu är planen att testa danspedagog på SKH i Stockholm istället.

Text och bild: Mats Lindblom