Kävesta folkhögskolas expedition har sommaruppehåll 4 juli till och med 7 augusti 2022. Här hittar du kontaktuppgifter vid om du har frågor om din utbildning eller vill lämna återbud, samt kontaktuppgifter vid akuta ärenden.
Läs mer
På den före detta volleybollplanen, som varit skådeplats för många tuffa klassdueller genom åren, togs idag det första spadtaget för utbyggnationen av Kävesta folkhögskolas danshus. Skolan och inbjudna gäster samlades för att fika, lyssna till tal och kika på byggritningar.
– Jag är så glad att vi gör det här. Dansen är ett av människans äldsta uttrycksmedel och att göra det möjligt att utbilda professionella dansare är en särskilt stark känsla, berättade Irén Lejegren, regionråd och ordförande för skolans styrelse.
Utbyggnaden är en stor satsning från skolans huvudman Region Örebro län. Huset kommer att omfatta cirka 950 m2. De nya lokalerna ska bland annat innehålla en större scen med plats för cirka 100 sittande åskådare, ytterligare omklädningsrum och grupprum.
– Danslinjen har ett starkt renommé och många av er som studerat här genom åren har gått vidare till skolor runt om i världen. Nu får vi lokaler som motsvarar kvaliteten på undervisningen. Det känns helt fantastiskt, sade rektor Lisa Rosander.
Huset beräknas stå klart höstterminen 2023. Då blir det dubbel anledning att fira, eftersom Kävesta folkhögskola fyller hela 150 år.
– Regionen satsar på våra folkhögskolor Kävesta och Fellingsbro. Det har en avgörande betydelse för vårt län. Vi vet att ni deltagare ofta berättar att studier på folkhögskola är en stor chans i livet. Kävesta är både en av de vackraste och äldsta folkhögskolorna i landet, sade Irén Lejegren i sitt tal.
Sedan starten 1873 har fysisk aktivitet och rörelse funnits på skolan i många olika former. Bland annat fanns det en gymnastiksal i stora skolhuset som byggdes 1926, där skolans aula är idag. I dag råder det brist på bra lokaler för rörelse, men det kommer utbyggnationen att råda bot på.
– Danshuset kommer att ha en gymnastiksal som alla kan använda. Det stärker hela skolan och för oss närmare varandra, förklarade Lisa Rosander.
Flera lokala medier var på plats och bevakade spadtaget:
Spadtag för ett nytt danshus på Kävesta – Sydnärkenytt
Danslinjen på Kävesta har växt ut sin gamla lokal – Nerikes Allehanda
Nu får folkhögskolan en ny danssal: ”Har varit behövlig” – Sveriges Radio P4 Örebro
Shireen kom till Sverige från Syrien som 16-åring. Hon behövde vänta ett år med att börja språkintroduktionsprogrammet vid Lindeskolan. Under tiden försökte Shireen lära sig så mycket svenska som möjligt på egen hand. Hon tyckte det var viktigt för att komma in i samhället. Efter två och ett halvt år på Lindeskolan fick Shireen sedan behörigheterna hon behövde för att fortsätta studera på gymnasienivå. Men då stötte hon på ett oväntat problem.
Vad hände när du skulle plugga vidare på gymnasiet?
– Jag kände inte till hur systemet fungerade och blev överraskad när jag fick reda på att jag inte kunde ansöka till ett nationellt gymnasieprogram när jag hade fyllt 19 år.
– Studievägledaren berättade att jag hade två alternativ, antingen folkhögskolan eller Komvux. Min bror studerade här och tipsade om skolan, så till slut valde jag Kävesta folkhögskola.
Varför valde du folkhögskola i stället för Komvux?
– Anledningen till att jag valde folkhögskola var att fokus ligger på personlig utveckling och gemenskap. Man får göra saker tillsammans, till exempel åka på studiebesök, och man får läsa i sin egen takt. Det systemet passar mig bättre.
Är det någon skillnad mellan att studera på folkhögskola och de utbildningar du har gått tidigare?
– Jag har inte provat andra utbildningar än språkintroduktion och folkhögskola i Sverige. Skillnaden är väldigt stort för mig. På språkintroduktionen ligger fokus på prov och inte på grupparbeten, redovisningar, diskussioner och skriftliga uppgifter som det gör på Kävesta.
Nu är du snart klar efter tre års studier på Kävesta. Hur tycker du att du har utvecklats?
– Jag har utvecklats kunskapsmässigt och som person under de här tre åren. De har varit fulla med utmaningar, utveckling, kunskap och att se saker ur nya perspektiv. Samtalen och diskussionerna med andra deltagare har skapat nya insikter och fått mig att tänka i nya banor.
– Här har jag också förberett mig för högre studier i en lugn och trygg miljö. Jag har förbättrat min studieteknik, vilket i sin tur underlättat studierna för mig. Dessutom har jag lärt mig nya ord och begrepp varje dag. Det har varit viktigt för min språkutveckling.
Vad är det bästa med att studera på Kävesta?
– Det bästa med att studera på Kävesta har varit att jag fått ägna mig åt mina intressen, vilket har gett mig chansen att utveckla mina styrkor och utforska saker om mig själv.
– Jag är särskilt intresserad av de naturvetenskapliga ämnena och tyckte det var roligt när vi fick genomföra ett valfritt experiment. Då studerade jag hur stålull rostar i olika miljöer.
Vad ska du göra sen? Hur ser dina framtidsplaner ut?
– Jag tänker studera någonting inom vård. Därför har jag ansökt till naturvetenskapligt basår på universitetet. Då kan jag få behörigheter i ämnen som fysik, kemi och biologi, som inte ges på folkhögskolor.
Just nu finns det lediga platser till höstterminen 2022. Vi antar nya sökande löpande.
Jesper blev mer eller mindre inkastad på Kävesta. Jonte, Jespers bror, hade studerar på Kävesta och tog med sig honom till öppet hus för att visa att det inte skulle vara som på andra skolor. När Jesper ändå tvekade skickade Jonte helt enkelt in en ansökan åt honom. Det var tre år sedan. Nu är det bara dagar kvar tills Jesper tar studenten från Allmän kurs.
Hur var din erfarenhet av skolan innan du kom hit?
– Jag kände inte att skolan var något för mig och hoppade av i sjuan. Även om jag hade lätt för vissa saker så kände jag mig inte stimulerad och hade för mycket energi för att sitta stilla.
– Efter att jag hade hoppat av var jag hemmasittare och bodde bland annat på HVB-hem. Under den tiden tog jag till slut igen 7:an till 9:an. Men jag var skoltrött och hade en dålig inställning till skolan.
– Brorsan sa att det här är en skola där man får vara exakt hur man vill och att det är bra lärare. Men jag tänkte att så säger man ju om alla skolor.
Det låter som att du var skeptisk? Hur var det sen när du väl började här?
– Ja, jag var minst sagt skeptisk. Jag gick in med tanken att det skulle vara som en vanlig skola men kunde inte ha haft mer fel. Jag har känt mig hemma här sen första dagen.
Vad tycker du är det bästa med Kävesta?
– Man kan vara sig själv utan att någon tittar snett på en. Den här familjära känslan kommer jag att sakna. Jag tror inte den är så lätt att hitta på andra ställen.
– Lärarna känns också som att de är speciellt utvalda för att vara just här. De är alla som specialpedagoger eller kuratorer. Man kan prata med dem om vad som helst.
– Kävesta är som ett bord. Lärarna och personalen som jobbar här är benen eller pelarna. De finns här och står stadigt. Allt du behöver göra är att sätta dit din egen bordsskiva.
Vad har tiden på Kävesta betytt för dig?
– När jag började här var jag en helt annan person. Mycket mer tillbakadragen. Jag hade vant mig vid att man inte får vara en del av gemenskapen om man inte är som normen säger att man ska vara.
– Relationen till lärarna och de andra eleverna på Kävesta har betytt allt för mig. De har hjälpt mig att blomma ut. Nu vågar jag visa min personlighet på ett öppet sätt.
– Jag har också lärt mig att jag kan studera. Jag behövde bara ett annat sätt att göra det på. Lite mer stimulans och ibland den där extra pushen som lärarna här är villiga att ge.
Vad ska du göra efter Kävesta? Hur ser dina framtidsplaner ut?
– Jag har sökt till socionomprogrammet på universitetet och till Fellingsbro folkhögskolas behandlingspedagogutbildning. Redan innan Kävesta hade jag tankar om att jobba med människor. Men jag mådde inte så bra själv. Nu tror jag att det är något som skulle passa mig bra, särskilt med min personliga erfarenhet.
– Den hjälp jag fått här skulle jag vilja ge till andra. Och snabbare än jag fick den. Om man kan hjälpa ungdomar tidigt är det en sådan vinning för samhället. Många behöver bara någon som tror på dem.
Har du något du vill hälsa den som funderar på att plugga här?
– Ta chansen. Jag har lärt mig att om man inte vågar testa så kommer det aldrig bli någon förändring. Det spelar ingen roll hur gammal du är. Det är aldrig för sent att plugga in det där sista.
Just nu finns det lediga platser till höstterminen 2022. Vi antar nya sökande löpande.
Just nu finns lediga platser på Allmän kurs vid Kävesta folkhögskola. Allmän kurs är till för vuxna som vill läsa in gymnasiet. Allmän kurs är ett bra alternativ till Komvux.
På Kävesta folkhögskola kan du läsa in:
Efter Allmän kurs har man lättare att få ett jobb. Man kan också studera vidare på universitet eller yrkeshögskola.
Gabriel ser folkhögskolan som en chans att skapa förändring i sitt liv:
– Jag fick inte med mig något från gymnasiet. Det var mycket utanför skolan som tog upp min tid. När jag hade hanterat det och var mer i balans, då kände jag att det var dags att ta igen det jag lämnat.
Hos oss kan du ha nära kontakt med dina lärare. Vi har ett stödteam som hjälper både dig och lärarna att göra undervisningen så bra som möjligt.
Flera av de som studerar på Allmän kurs har tidigare haft det tufft i skolan. Emma tycker att Kävesta är en plats där man får vara sig själv:
– Tidigare var jag utsatt för mobbning i skolan. Men på Kävesta känner jag mig trygg, jag har landat. Det är en familjär miljö och jag känner mig välkommen.
Undervisningen på folkhögskola är annorlunda mot till exempel gymnasiet och Komvux. Det är en social studieform som bygger på att man gör saker tillsammans.
Vi arbetar framför allt med diskussioner, redovisningar, praktiska övningar och grupparbeten. Vi arbetar inte med prov och examinationer.
Moa blev lite chockad över hur stor skillnaden var mellan gymnasiet och folkhögskolan:
– Jag tror absolut att fler skulle lyckas i skolan om det var en sådan här typ av undervisning överallt. Det är inte bara bestämt att alla ska klara att skriva prov eller få underkänt. Varför är det inte så här i alla skolor?
Vill du veta mer om Allmän kurs på Kävesta folkhögskola? All information om undervisningen, stöd, behörigheter, kostnader med mera hittar du här:
Allmän kurs på Kävesta folkhögskola
Vi har fortfarande lediga platser på Allmän kurs. Vi har flest platser för dig som skulle behöva studera i två eller tre år.
Ansök gärna så snart som möjligt. Vi tar tar emot och antar nya sökande löpande.
Arbetsförmedlingen rapporterade 4 maj att en tredjedel av de som är arbetslösa saknar fullständig gymnasieutbildning. Deras slutsats är att utbildningar som riktar sig till den här gruppen är viktiga, både för individen och samhället. Arbetsförmedlingen lyfter fram kommunal vuxenutbildning och yrkesutbildning men glömmer ett viktigt alternativ.
Läs mer
Vi publicerar fem berättelser för att fira folkhögskolans dag 17 april. I det femte och sista inlägget får du träffa Gabriel, som går Allmän kurs. I Gabriels ögon lyckas folkhögskolan skapa en trygg miljö som är viktig för att samhället ska kunna fånga upp personer med olika bakgrunder och behov.
Varför valde du att studera på Kävesta?
– Jag fick inte med mig något från gymnasiet. Det var mycket utanför skolan som tog upp min tid. När jag hade hanterat det och var mer i balans, då kände jag att det var dags att ta igen det jag lämnat.
Vad tycker du är speciellt med att studera på folkhögskola?
– Jämfört med andra utbildningsformer så tycker jag att folkhögskolan ser till ett större perspektiv. Man försöker utvinna största möjliga potential ur varje individ, i stället för att alla ska passera igenom samma mall.
– Här får du lära dig ödmjukhet och vad det innebär att vara en del av en gemenskap. Studiernas upplägg och hur du blir bedömd gör att du måste få upp ögonen för något annat än dig själv.
Vad har varit det bästa med att studera på Kävesta?
– Jag upplever att de flesta känner sig trygga här. Jag tror det beror på skolans motiv och mål. I stället för att fokusera på att alla ska gå ut med högt betyg så vill man att alla ska få känna att de fått en tillhörighet och ett sammanhang.
– Miljön är utformad för att lyfta alla. Det är en öppen och förstående stämning som ger alla bra förutsättningar att göra sitt bästa. Skolan försöker balansera hur och vad vi studerar så att alla kan delta utifrån sin förmåga.
Hur tänker du kring kopplingen mellan folkhögskola och demokrati? Vad har folkhögskolan för betydelse i samhället?
– På ett personligt plan ger folkhögskolan mig möjlighet att skapa förändring i mitt eget liv. Här kan jag bygga vidare oavsett hur mitt liv sett ut tidigare.
– Utan folkhögskolorna tror jag att vi skulle sålla bort en massa människor som inte fungerar så bra i övriga skolsystemet. Genom folkhögskolan kan samhället fånga upp de som behöver bli förstådda på ett annat sätt.
Vad skulle du säga till någon som funderar på att söka till folkhögskolan?
– Folkhögskolan passar nog egentligen alla. Man kan så klart vara olika mottaglig men här finns det en acceptans och förståelse för alla människor. Det skapar en trygg miljö som jag tror kan ge dig de bästa förutsättningarna att komma dit du vill, oavsett vart det är.
Folkhögskolans dag 2022 infaller 17 april. Flera av landets 155 folkhögskolor låter sina deltagare berätta varför de valde att studera på folkhögskola och varför skolformen är viktig för demokratin och samhället.
Det här är Kävesta folkhögskolas femte och sista. Våra tidigare intervjuer hittar du här: Folkhögskolans dag 2022
Vill du läsa intervjuer från andra folkhögskolor? Du hittar dem på Instagram: #väljfolkhögskolan
Vi publicerar fem berättelser för att fira folkhögskolans dag 17 april. I det fjärde inlägget får du träffa Felicia, som går studerar på Danslinjen. På Kävesta har Emma hittat en familjär miljö där man får vara sig själv och utvecklas utan att jämföras med andra.
Varför valde du att studera på Kävesta?
– Jag studerade på en annan folkhögskola förra året och ville verkligen ha ett folkisår till. Jag trivdes väldigt bra med livet på folkhögskola och ville gå ett år till för att utvecklas mer i dansen.
– Jag har alltid velat testa om jag skulle kunna ha dansen som mitt jobb. Folkhögskolan är ett väldigt bra sätt att göra det. Vi dansar på heltid och det är väldigt fysiskt krävande samtidigt som miljön är trygg och tillåtande. Det gör det lätt att utvecklas.
– Om jag skulle vilja jobba med dans så har jag lärt mig hur det skulle kunna se ut, vilka vägar jag skulle kunna gå. Jag har också utvecklats otroligt mycket och vet att jag har den fysiska kapaciteten.
Vad är det bästa med att studera på folkhögskola?
– Man utvecklas väldigt fort eftersom man andas och tänker dans hela tiden. Både själv och tillsammans med sina klasskompisar. Folkhögskolan blir en bubbla där man kan fokusera intensivt.
– Jag trivs väldigt bra med att bo tillsammans med andra. Man lär känna många nya människor som man har mycket gemensamt med. Det är socialt och tryggt.
Vad har folkhögskolan för roll i samhället? Hur ser du att folkhögskolan stärker demokratin?
– Folkhögskolan kan vara en första smak av hur det är att vara en del av ett samhälle. För oss på internatet är Kävesta inte bara vår skola utan även vårt hem. Vi ska bo tillsammans och behöver komma överens. Vem ska diska, vem ska städa?
– Dans och kultur är också viktigt i samhället. Genom dans kan du utbilda, skapa underhållning och sammanföra olika grupper av människor. Hur, var, när och vem som gör dans blir alltid en typ av kommentar i och om samhället.
Vad vill du säga till de som funderar på att söka till folkhögskola?
– Testa! Det kan inte bli fel. Det finns otroligt många linjer och inriktningar. Allt man kan tänka sig finns på folkhögskola.
Folkhögskolans dag 2022 infaller 17 april. Flera av landets 155 folkhögskolor låter sina deltagare berätta varför de valde att studera på folkhögskola och varför skolformen är viktig för demokratin och samhället.
Det här är Kävesta folkhögskolas fjärde bidrag av fem. Övriga intervjuer hittar du här, så snart de är publicerade: Folkhögskolans dag 2022
Vill du läsa intervjuer från andra folkhögskolor? Du hittar dem på Instagram: #väljfolkhögskolan
Vi publicerar fem berättelser för att fira folkhögskolans dag 17 april. I det tredje inlägget får du träffa Emma, som går på Allmän kurs. På Kävesta har Emma hittat en familjär miljö där man får vara sig själv och utvecklas utan att jämföras med andra.
Varför ville du studera på Kävesta?
– Anledningen till att jag sökte allmän kurs var att jag inte var klar med engelska och historia från gymnasiet. Jag ville nå mitt mål om att bli behörig att studera vidare, kanske till förskolepedagog.
– Kävesta kände jag till sedan innan. Både min morfar och min förra bonuspappa studerade här förut. Jag har bott i Sköllersta och gått förbi skolan många gånger och undrat vad som händer där.
Vad är det bästa med att studera på folkhögskola?
– Här får man vara sig själv. Tidigare var jag utsatt för mobbning i skolan. Men på Kävesta känner jag mig trygg, jag har landat. Det är en familjär miljö och jag känner mig välkommen.
– Jag får jag plugga i min egen takt, utan prov och läxor. Lärarna tar en för den man är och jämför en inte med någon annan. Om jag har en dålig dag ser lärarna det.
Hur tycker du att folkhögskola och demokrati hänger ihop?
– Man får vara med och bestämma, det tycker jag är viktigt. På vissa skolor är det mer att läraren säger att man måste göra något för att det står i kursplanen. Här får vi tillsammans diskutera oss fram till hur vi vill studera.
– Förra året fick vi till exempel göra ett eget monopolspel på samhällskunskapen. Det var kul att vi fick välja det själva. Plus att vi fick vara lite kreativa i stället för att bara sitta och nöta i någon bok.
– Folkhögskolan betyder också mycket för mig personligen. Jag har haft det tufft men känner mig omringad av kärlek här. Jag tror att folkhögskolan är viktig för att alla ska få en chans att klara skolan.
Vad skulle du säga till någon som funderar på att söka till folkhögskola?
– Sök! Du kommer känna dig välkomnad. Här behöver ingen vara själv, om man inte vill det.
Folkhögskolans dag 2022 infaller 17 april. Flera av landets 155 folkhögskolor låter sina deltagare berätta varför de valde att studera på folkhögskola och varför skolformen är viktig för demokratin och samhället.
Det här är Kävesta folkhögskolas tredje bidrag av fem. Övriga intervjuer hittar du här, så snart de är publicerade: Folkhögskolans dag 2022
Vill du läsa intervjuer från andra folkhögskolor? Du hittar dem på Instagram: #väljfolkhögskolan
Vi publicerar fem berättelser för att fira folkhögskolans dag 17 april. I det andra inlägget får du träffa Tobias, som studerar på Musiklinjen. Tobias tycker att det bästa med att gå på folkhögskola är alla människor man träffar.
Varför valde du att studera på folkhögskola?
– Först tänkte jag utbilda mig till sjuksköterska direkt efter gymnasiet. Men min musiklärare tipsade om folkhögskola och det lät skönt att får syssla med något helt annat innan jag skulle kasta mig ut i studentlivet.
– Här har jag hunnit fundera mycket på om musiken skulle kunna vara en karriär för mig. Men jag har landat i att jag hellre vill ha den som en hobby. Nu har jag sökt olika sjuksköterskeutbildningar, så det var nog en bra idé från början.
Vad är det bästa med att studera på folkhögskola?
– Människorna man träffar. Man lär känna varandra mer än på en vanlig skola. Här bor och studerar vi ju tillsammans. Det är lite som att ”flytta hemifrån light”.
– Jag har också upplevt folkhögskolan som en öppen och tolerant miljö. Jag kan till exempel prata med mina lärare på samma sätt som med mina klasskamrater.
Vad gillar du med att studera just på Kävesta?
– Våra lärare är väldigt bra. De peppar och erbjuder oss många olika saker att pröva på. Jag går jazzinriktningen men spelar även klassisk musik i en stråkensemble och en kvartett.
– Jag uppskattar också att musiklinjen på Kävesta är lite mer strukturerad än på vissa andra folkhögskolor.
Hur tycker du att folkhögskola och demokrati hänger ihop?
– Om du tittar in på museet här på skolan så ser du hur folkhögskolan historiskt haft en viktig roll för grupper som annars inte haft tillgång till utbildning och bildning.
– Jag är med i skolans deltagarråd och uppskattar att det finns en plats där man kan göra sin röst hörd på ett realistiskt sätt. Vi kompromissar mycket och får inte bara allt vi vill ha.
Vad skulle du vilja säga till alla som funderar på att söka folkhögskola?
– Det lönar sig! Här får du tid att mogna, tänka och ha kul. Jag hann inte riktigt växa upp under gymnasiet. Jag har behövt tiden på Kävesta för att utvecklas som människa.
Folkhögskolans dag 2022 infaller 17 april. Flera av landets 155 folkhögskolor låter sina deltagare berätta varför de valde att studera på folkhögskola och varför skolformen är viktig för demokratin och samhället.
Det här är Kävesta folkhögskolas andra bidrag av fem. Övriga intervjuer hittar du här, så snart de är publicerade: Folkhögskolans dag 2022
Vill du läsa intervjuer från andra folkhögskolor? Du hittar dem på Instagram: #väljfolkhögskolan
