Besök från Open Art – en konstbiennal in your face

7 februari, 2019
Open Art besökte Aktuellt

Till vårterminens andra Aktuellt fick vi besök av Sofia, som berättade om konstfestivalen Open Art.

Open Art drog igång 2008 och utvecklades snart till en fast biennal – vilket betyder att den återkommer vartannat år. Open Art brukar omfatta runt 100 verk, utspridda i hela Örebro.

– Vår princip är lite att vara ”in your face”. Alla ska kunna möta konst på väg till skolan eller ICA, oavsett om du är aktivt intresserad eller inte, berättade Sofia.

Flera verk har skapat livlig debatt och diskussioner, t.ex. en enorm gul kanin på Stortorget och en stor skulptur av en pojke som kissade i Svartån.

– Konstverken måste inte alltid vara ”fina”. Det är bra att konsten skapar samtal och möten mellan människor. Många var skeptiska när vi byggde in Engelbrekstatyn på Stortorget i ett annat verk. Man sa: ”Va, ska vi inte få se Engelbrekt på hela sommaren?!”. Men istället blev det så att besökarna fick komma närmare och se statyn i ögonhöjd. Det blev en wow-upplevelse.

Open Art 2019 pågår mellan 8 juni och 1 september.

Lars Karlsson berättade om sin uppväxt och sitt konstnärskap

28 januari, 2019

Till vårterminens första Aktuellt fick vi roligt nog besök av en tidigare Kävestadeltagare, Lars Karlsson, som idag är aktiv som illustratör och konstnär under namnet Trolldoom. Lars studerade på Allmän kurs med konstinriktning 1995-1996 samt 2006-2007.

– Jag kan inte hjälpa att bli lite sentimental när jag står här på scenen på min gamla skola, inledde han föreläsningen.

En tragisk barndom

Lars berättade sin livshistoria, om hur han efter en problemtyngd barndom fann ett hem i konsten. Han växte upp i en familj med en sjukpensionerad och alkoholberoende far.

– Redan på dagis blev det struligt. Jag rymde ofta och ville inte äta maten jag fick. Jag kunde inte koppla av, för jag visste inte vad som skulle hända när jag kom hem.

Beteendet fortsatte på lågstadiet och när han gick i andra klass blev Lars placerad på barnhem efter vad han beskriver som en rad missförstånd mellan skolan, socialtjänsten och polisen. Därefter hamnade han hos en fosterfamilj där den äldre fosterbrodern och familjens pappa utsatte Lars för våld och kränkningar. Under tiden gick Lars far bort och han mådde allt sämre.

– När jag till äntligen fick komma hem till min mamma och moster kände jag mig först lycklig och harmonisk. Men socialtjänsten hade tagit två år av mitt liv och jag bar på ett stort hat som jag inte kunde släppa. Det visade sig i skolan där jag var våldsam både mot lärare och andra elever.

Tvingad att studera på konstskola

I tolvårsåldern upptäckte Lars sin kreativa sida och hittade en fristad i skapandet. Han gjorde egna filmer och radioteatrar, skrev manus och gjorde illustrationer. När han försökte ta det till nästa nivå i 19-årsårldern blev han avvisad av någon som tyckte hans verk var för barnsliga. Efter ett år på Kävesta, Allmän kurs med konstinriktning, lade han ner penslarna i fem år.

– Men till slut var det mina vänner som mer eller mindre tvingade mig att studera på konstskola. Jag började på Kuben, där en av mina lärare peppade mig och sa att jag hade begåvningen och intelligensen. Frågan var om jag hade energin?

Lars berättade om sina många kreativa samarbeten.

Lars berättade om sina många kreativa samarbeten.

Utställningar och boksamarbeten

Uppenbarligen fanns energin där, för sedan följde ytterligare ett år på Allmän kurs på Kävesta, utställningar på bl.a. Sweden Rock Festival och i London. Hemma i Örebro fick Lars ett gyllene tillfälle när han sökte till utställningen ”Hitta hem” på Örebro läns museum. Utställningen visade upp flera berättelser från personer som bott på barnhem.

Lars fick också kontakt med författaren Anders Jacobsson, och har illustrerat två av hans böcker. Den senaste tiden har han arbetat på en bok om sin egen uppväxt, vilket honom till en kär återförening.

– Tillsammans med Jan-Peter Lahall har jag besökt viktiga platser för att göra fotografier till boken. Ett problem var att jag inte lyckades hitta till mitt gamla fosterhem. Men på mitt vanliga kneg som yrkeschaufför träffade jag av en slump en vän till den familjen. Han guidade mig till huset och fick tag på ett nummer till min fostersyster, som var den enda från den tiden jag hade en god relation till. Efter många år hade vi en fin återträff och fika hemma hos mig.

Vårterminen börjar 9 januari

1 januari, 2019

Vårterminen 2019 på Kävesta folkhögskola startar 9 januari. För nya deltagare på Allmän kurs gäller särskilt program.

Kursstart för nya deltagare på Allmän kurs

Samling 9.30 vid sofforna utanför Aulan i Stora skolhuset.

Under dagen får du mer information om schema, läroböcker, klasser m.m. Fika serveras 10.00 och lunch ca 12.00. Dagen avslutas 14.30.

Torsdagen 10 januari och fredagen 11 januari startar undervisningen 8.30 och avslutas 14.30.

Så här hittar du till Kävesta

Gamla deltagare på Allmän kurs

Deltagare som inte är nya samlas i sina respektive hemrum 9.30. Om du är osäker på vilken sal och klass som gäller, kom till Aulan.

Danslinjen

Danslinjen startar med samling i danssalen 8.30.

Konst- och formgivningslinjen

 

Musiklinjen

Musiklinjen har lektioner enligt ordinarie schema

 

Anna Ekström och Boris René slöt upp när folkhögskolan firade 150 år

26 november, 2018
Irén Lejegren gratulerade med konfetti.

Kävesta firade tillsammans med länets övriga fem folkhögskolor att folkhögskolan som studieform fyller 150 år i Sverige. Vi samlades på Conventum kongress i Örebro den 16 november,  för en halvdag med tal, mingel, magi och musik.

Folkbildningsikoner

Redan i entrén fick man syn på flera märkliga figurer. I gammalmodiga kläder hälsade skolornas rektorer välkommen. Tillbakablicken följdes upp på scen, där vi fick stifta bekantskap med flera framstående folkbildare – bland andra Elle Key, Nikolaj Frederik Severin Grundtvig och Peter August Gödecke (Kävesta folkhögskolas förste rektor).

Vi fick även chansen att se deltagare från alla andra skolor på storbildsskärm, och känna vilken viktig plats folkhögskolorna är.

– När jag kom hit var jag en gnällig, trotsig, bråkig ungdom. Men jag kommer gå härifrån rakryggad, självständig, positiv och glad inför framtiden, berättade Kävestadeltagaren Jimmie

Här kan du se hela filmen:

Folkhögskolan – det modernaste vi har

Därefter fick vi fint besök av ingen mindre än Anna Ekström, som är minister med ansvar för bland annat folkhögskolorna. Anna bjöd på ett värmande och upplyftande tal där hon menade att folkhögskolans historia i Sverige även är demokratin, kulturens och bildningens historia.

Anna Ekström på folkhögskolornas 150-årsjubileum

Anna Ekström på folkhögskolornas 150-årsjubileum

– Folkhögskola, det kan låta som något gammaldags, men folkhögskolan är nog det modernaste vi har i Sverige. Folkbildningen är som ett fyrtorn som lyser upp i en tid som annars känns ganska mörk, med antidemokratiska krafter och ojämlikhet. Jag tror många av er som sitter här känner igen er när jag talar om folkhögskolan som den unika skolform som faktiskt får människor att känna att jag duger som jag är. Folkhögskolan är varken mer eller mindre än sina lärare och deltagare. Så från djupet av mitt hjärta vill jag tacka er för det stora och viktiga arbete som ni gör, sade Anna Ekström i sitt tal.

Allt är möjligt

Anna Ektröms lovtal följdes upp av Kalle Nilsson som bjöd på en både dråplig och fascinerande föreställning om en assistent som plötsligt fick lov att ta över den store illusionistens skor. Bångstyriga metallklot skulle stoppas ned i lådor och näsdukar (och annat) försvann ut och in genom öron och näsor, till det ständiga mantrat ”allt är möjligt”, på så många olika språk att vi snabbt tappade räkningen.

Dagens eminenta konferencierer Jennie Nises och Stefan Jansson från Örebro läns bildningsförbund slussade gäster på och av scenen och höll även i ett par olika quizz där vi som var med i salen kunde svara på frågor om oss själva och de olika skolorna.

Jennie och Stefan var jubileumskonferencierer.

Jennie och Stefan var jubileumskonferencierer.

Avslutning med Boris René

Irén Lejegren gratulerade med konfetti.

Irén Lejegren gratulerade med konfetti.

Efter en lättare lunch och lite mingel, men bland annat karateuppvisning från Karlskoga folkhögskola samlades vi i den stora salen igen. Irén Lejegren, regionråd, gratulerade länets sex folkhögskolor och fyrade av ett konfettiregn innan dagens sista akt klev upp på scen.

Borin René bjöd på en medryckande konsert, konfettiregn och kvällens svettigaste dansnummer. Bakom honom fanns bland annat Kävesta folkhögskolas saxofonlärare Henrik Nordén.

Efter en intensiv show avslutade vi dagen och begav oss hemåt, glada över att ha fått fira en vital och levande 150-åring.


Folkhögskolan i Sverige

Sedan de första folkhögskolorna startade 1868 har antalet ökat med cirka 50 skolor vart 50:e år. Idag finns 155 folkhögskolor i landet.

Under de senaste åren har staten gjort flera satsningar på folkhögskolan. Allmän kurs och särskilda kurser har fått extra medel som motsvarar cirka 8000 extra platser, vilket är en utökning med ca 25 procent. Andra riktade satsningar har till exempel gjorts för korttidsutbildade och nyanlända.

Folkhögskolor i Örebro län

Samtliga sex folkhögskolor i Örebro län medverkade vid firandet:

 

Fyra veteraner berättade om sina minnen av Kävesta

15 november, 2018

Folkhögskolan i Sverige firar 150 år i år. Denna vecka uppmärksammar vi det på flera olika sätt. I förmiddags hade vi ett panelsamtal mellan fyra riktiga Kävesta-veteraner, för att få höra om skolans historia ur deras perspektiv. Det blev ett hjärtligt samtal med många spännande anekdoter och skratt.

Gäster för dagen var:

  • Ulla Wiberg var lärare 1984 – 1994 och sedan rektor 1994 – 2010.
  • Ann Hammer har arbetat i köket sedan 1987
  • Rigmor Windahl var lärare under ca 30 år mellan 1975 – 2006 och har därefter även arbetat på Fellingsbro folkhögskola
  • Hans Zetterberg var lärare på Kävesta 1969 – 1979 och senare även arbetat på Örebro folkhögskola
Från vänster: Rigmor Windahl, Hans Zetterberg, Ulla Wiberg och Ann Hammer.

Från vänster: Rigmor Windahl, Hans Zetterberg, Ulla Wiberg och Ann Hammer.

Mellan eftertraktad dröm och tursamt bananskal

Panelens fyra deltagare hamnade på Kävesta av lite olika anledningar. Men det var Hans som tydligast hade haft folkhögskolan som mål.

– Jag studerade på Brunnsviks folkhögskola 1951 – 1953 och blev imponerad av lärarna, de var så bildade! Min dröm blev att bli folkhögskolelärare. Men det var svårt att få jobb på folkhögskola, så jag undervisade nog i de flesta årskurser i den ordinarie skolan innan jag äntligen fick börja på Kävesta.

Rigmor började på Kävesta 1975. Hon hade egentligen planerat att arbeta i den ordinarie skolan. Men man kan säga att folkhögskoleyrket nästan gick i arv.

– När jag var klar med min utbildning tipsade min pappa, som arbetade på Kävesta, om en ledig tjänst. Jag ville ju egentligen arbeta i den ordinarie skolan, men tänkte att visst det här kan jag testa en kort stund. Sen blev jag kvar inom folkhögskolevärlden i nästan 40 år.

Ann Hammer, som arbetar i köket hade en liknande erfarenhet.

– Jag började här på ett terminslångt vikariat. Sedan han jag knappt börja på ett annat jobb i Pålsboda innan husmor ringde och ville ha mig tillbaka. Det var 1987.

Man kan konstatera att deltagare och personal trivs på Kävesta. Men vad är det som gör att många trivs så bra? Ann vände sig till publiken och svarade snabbt:

– Ja men det är ju alla ni som sitter här!

Revolution och nya kök

Hans var den som började på Kävesta först, redan 1969. Han berättade hur skolan då stod i en intressant brytpunkt mellan gammalt och nytt. I kölvattnet av 68-rörelsen fanns det en stark vilja hos deltagarna att bryta upp med gamla traditioner och konventioner.

– Vi lärare fick sitta i lärarrummet medan deltagarna hade stormöte för att bestämma vad vi skulle undervisa om. Jag mötte en av dem i korridoren efteråt som rödflammig i ansiktet skrek ”Nu Hasse, nu är det revolution!”. Och det höll i sig i ett par dagar i alla fall.

Hans berättar om revolutionsåren 1968-1969.

Hans berättar om revolutionsåren 1968-1969.

Vid sidan av kortare experiment så har det ändå skett en del förändringar under de 145 år som Kävesta funnits. Ulla berättade om när matsalen flyttade ut ur källaren i Stora skolhuset och fick ett helt eget hus.

– Tidigare hade inte alla ätit på skolan och många satt för sig själva på olika platser med matlådor och liknande. Förändringen var väl genomtänkt. Vi ville att alla deltagare skulle äta tillsammans för att kunna träffas oavsett vilken utbildning man gick. Vi ville också att alla faktiskt skulle äta.

Ann var också med i detta skifte och minns vad förändringen innebar för köket.

– Vi började laga mer mat från grunden. Det kunde vi inte tidigare eftersom köket var så litet. Den nya matsalen blev verkligen en positiv förändring för skolan. Jag fick också möjlighet att möta deltagarna på ett annat sätt. Tidigare såg jag knappt vilka som studerade här. Nu känner jag igen de allra flesta.

Luciaminnen och studentsånger

När panelen tillfrågades om sina bästa minnen från Kävesta kom det upp två saker som faktiskt skett utanför skolan.

– Jag glömmer aldrig när det plötsligt stod fem deltagare från musiklinjen hemma hos mig och lussade. De sjöng och bjöd på Budapestrulle och kaffe, men sa inte ett ord varken då eller senare under dagen, berättade Ann.

– En sak jag tyckte var rolig var när en tidigare deltagare ringde hem till mig och bad om hjälp. Med vad? Jo, att komma ihåg studentsången. Så jag och min man fick ta ton i andra sidan luren och hjälpte henne minnas, berättade Rigmor.

Vad saknar man från folkhögskolan?

Frågan om vad de saknar, eller kommer sakna, mest med Kävesta visade att intresset för människor är viktigt för de som arbetar på folkhögskola.

– Jag saknar spänningen inför varje höststart. Jag var alltid så ivrig på att få träffa alla nya och intressanta människor, berättade Hans.

– Ja, att få ta på sig den prickiga klänningen och känna förväntningarna inför skolstarten saknar jag mycket. Men också rörelsen och förändringen som man alltid får uppleva på en folkhögskola, fortsatte Ulla.

Rigmor lyfte upp ynnesten att få följa med i deltagarnas utveckling och berättade om ett samtal mellan två deltagare som hon hörde vid en skolavslutning:

– Du, du ska veta att när jag såg dig första gången tänkte jag, hur ska jag stå ut med honom i två år? Och nu, nu älskar jag dig!

Vi tror att det väl symboliserar folkhögskolans betydelse som en trygg plats där människor kan lära känna sig själva och andra.

Gemensamt firande när folkhögskolan fyller 150 år

14 november, 2018

Folkhögskolan som studieform fyller hela 150 år i år.  Kävesta folkhögskola uppmärksammar detta tillsammans med länets övriga fem folkhögskolor med föreläsning och firande.

– Folkhögskolan erbjuder verkligen bildning för alla. Därför vill vi samla länets sex folkhögskolor för att känna den gemensamma styrka och mångfald som funnits i vår skolform i 150 år och förhoppningsvis kan bestå i 150 år till, säger folkhögskolornas rektorer i ett pressmeddelande.

Fyra veteraner till Kävesta

Kävesta folkhögskola var en av de tio första folkhögskolorna och grundades redan 1873. Därför passar vi på att börja festligheterna redan på torsdag, då skolans personal och deltagare  får lyssna till ett panelsamtal mellan fyra riktiga Kävestaveteraner:

  • Ulla Wiberg – rektor 1994 – 2010
  • Ann Hammer – har arbetat i köket sedan 1987; en av de i den nuvarande personalen som arbetat längst på skolan
  • Rigmor Windahl – lärare under ca 30 år mellan 1975 – 2006 och har därefter även arbetat på Fellingsbro folkhögskola
  • Hans Zetterberg – lärare på Kävesta 1969 – 1979 och senare på Örebro folkhögskola; dessutom erfaren jazzgitarrist

Jubileumsfirande och demokratiföreläsning

– Jubileumsprogrammet speglar hur folkhögskolan under 150 år stärkt och utvecklat demokratin genom att höja bildningsnivån i samhället, minska utbildningsklyftorna, bredda intresset för kulturlivet och inte minst stärka individens förmåga att påverka sin egen livssituation och delta i samhället, säger folkhögskolornas rektorer i ett pressmeddelande.

På torsdag kväll anordnar folkhögskolorna tillsammans med Örebro läns bildningsförbund en föreläsning med tidigare biståndsminister Pierre Schori, på temat ”Demokrati och fred i Trump och Putins tid”.

På fredag samlas cirka 1000 folkhögskoledeltagare och lärare för att fira på Conventum Kongress inne i Örebro. Inbjudna gäster är bland andra gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström, artisten Boris René och magikern Kalle Nilsson.

En vital 150-åring

Sedan de första folkhögskolorna startade 1868 har antalet ökat med cirka 50 skolor vart 50:e år. Idag finns 155 folkhögskolor i landet.

Under de senaste åren har staten gjort flera satsningar på folkhögskolan. Allmän kurs och särskilda kurser har fått extra medel som motsvarar cirka 8000 extra platser, vilket är en utökning med ca 25 procent. Andra riktade satsningar har till exempel gjorts för korttidsutbildade och nyanlända.

– Satsningarna visar att det finns en politisk vilja att fortsätta stärka folkhögskolan, som redan sedan starten varit en unik skolform. Vi menar att folkhögskolan måste fortsätta prioriteras ekonomiskt och att dess goda arbete och resultat behöver fortsätta synliggöras, säger folkhögskolornas rektorer i ett pressmeddelande.

Så gick Skolvalet 2018 på Kävesta

10 september, 2018

Fredagen före riksdagsvalet deltog Kävesta folkhögskola i Skolvalet 2018. Skolvalet är ett sätt att pröva på att rösta, särskilt för dem som kanske inte gjort det förut.

Både deltagare och personal röstade. Valdeltagandet blev 65,3%.

Resultatet ser du både i filmen, där Elisabeth berättar lite mer om valet, och här nedan.

Om skolvalet på Kävesta

Resultat Skolvalet 2018

Diagram med resultat från skolvalet 2018 på Kävesta. Resultatet finns i text under bilden.

Resultat Skolvalet 2018 – Kävesta

V: 34,5
S: 25,3
MP: 10,6
M: 6,3
C: 5,7
L: 4,2
SD: 2,8
Fi: 2,8
KD: 1,4
Piratpartiet: 1,4
Övriga: 1,4
Blankt: 3,5

Skolan samlades för årlig volleybolltävling

31 maj, 2018

Näst sista dagen fick vi gotta oss både med musik av partybandet på förmiddagen, och traditionsenlig volleybolltävling på eftermiddagen.

Fantastiskt väder, peppad publik och engagerade lag skapade en riktigt härlig stämning.

När dammet lagt sig stod en av klasserna från Allmän kurs som segrare. Grattis och väl spelat alla som var med!

Bilder från volleyboll 2018-05-31

 

Fartfylld debatt på Kävesta

8 maj, 2018

Med tanke på höstens val höll Kävesta förra veckan en politisk debatt för alla deltagare och personal. Samtliga riksdagspartier var inbjudna och representerades av flera riksdagsledamöter samt höga namn på riksdagslistorna.

Deltagarna i avgångsklasserna på Allmän kurs ansvarade för att konstruera frågorna i förväg. Debatten utgick ifrån fyra ämnen som debatterades i duellform, men möjlighet till kortare instick från övriga partier:

• Integration – SD & C
• Trygghet/brottslighet: V & L
• Jobb och utbildning: KD & MP
• Välfärd: S & M

Partierna svarar på frågor från publiken.

Partierna svarar på frågor från publiken.

Lärarna Tom Landberg och Elisabeth Wood modererade debatten.

– Jag tror upplägget med korta debatter på tio minuter var bra, för det kräver att man är konkret och håller sig till ämnet. Det blev bra fart och de korta inspelen från övriga partier under varje ämne tydliggjorde partiernas ståndpunkter, menar Tom.

Debatten avslutades med ett par publikfrågor, bland annat om alkoholmonopolet och gårdsförsäljning samt partiernas syn på folkhögskolor, där alla verkade positivt inställda.

Kronprinsessan Victoria besökte Kävesta

23 april, 2018

Kävesta fick fint besök dagen före Kävestadagen, då Kronprinsessan Victorias landskapsvandring stannade till vid skolan 20 april 2018.

Möttes av vårsånger på Kävesta

Efter en vandring genom Sörön och Kvismarens naturreservat, samt snokspaning på Öby kulle, åkte Kronprinsessan Victoria till Kävesta folkhögskola för lunch och en stunds vila.

På Kävesta möttes Kronprinsessan av Musiklinjens kör som sjöng vårsånger.

Laxlunch

Efter en lunch på bland annat helstekt lax med romsås, biffar på gröna ärtor och kikärtor samt dillslungad potatis med sockerärtor väntade nästa del – en cykeltur till närbelägna Kvarntorpshögen.

Efter justring av hjälmar och en fanfar cyklade så en skara på runt 70 cyklister, inklusive en enhjuling, iväg med Kronprinsessan och Örebro cykelförening i täten.

Rektor berättar mer

I videoklippet nedan berättar rektor Lisa Rosander lite mer om besöket:

Bildgalleri