SMF deltagare - utvald

SMF en hjälp ur arbetslöshetsträsket

Arbetslöshet är ett stort problem för samhället, och en hopplöst destruktiv situation för individen. Ungdomar är en särskilt utsatt grupp, där i dagsläget var fjärde person saknar arbete (SCB mars 2012). Många fastnar i en nedåtgående spiral där självförtroendet får sig törn efter törn, med nej efter nej efter nej. Den som saknar gymnasieexamen – nyckeln som låser upp dörren till högre studier – har få utvecklingsmöjligheter.

Några som varit i samma situation, men lyckats ta sig vidare är Oskar, Maria och Sebastian. På fredag tar de studenten, och går ut i sommaren med siktet inställt på jobb och fortsatta studier. Men vägen dit har varit lite längre och tuffare än för många andra. Alla tre vittnar om tunga år utanför arbetsmarknaden.

- Jag hade varit fast i arbetslöshetsträsket i sex år, och precis förlorat jobbet igen, innan jag kom till Kävesta, säger Sebastian

- Det tryckte ner en jättemycket att söka så himla många jobb och bara få nej, berättar Maria.

Från skoltrötthet och skepsis till studiemotivation på tolv veckor

Vändningen kom när arbetsförmedlingen gav dem möjligheten att delta i Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) på Kävesta folkhögskola, våren 2011. Efter 12 veckor på SMF hittade Maria, Oskar och Sebastian sitt studiesug, och ansökte till Kävestas allmänna linje.

Först var de lite skeptiska till den studiemotiverande kursen, men ganska snabbt började de trivas på skolan och med sina nya bekanta.

- Jag var riktigt skoltrött efter gymnasiet, men här blev jag mer motiverad. Atmosfären var skön och jag kände snabbt att jag verkligen ville gå här, berättar Sebastian.

- Ju mer man lärde känna varandra, desto roligare blev det. Vi och lärarna peppade varandra. Alla positiva kommentarer vi fått av lärarna, och samtalen vi haft, kommer jag ta med mig, säger Oskar.

En mjuk övergång från passivitet till studier skapar nödvändig trygghet

Under SMF-kursen prövade de på gamla vanliga skolämnen som matte, engelska och svenska, men gjorde även många sociala övningar och utflykter, som klättring och orientering. Kursen erbjöd en mjukare övergång från passivitet till studier, till skillnad från Oskar och Marias erfarenheter av andra alternativ.

- Komvux blev för mycket. Jag hade inte den självdisciplinen som krävdes för att klara av det. Det var för mycket ansvar. Här kommer ansvaret lite mer stegvis, vi började lite lätt och sedan rullade det på, då var det inga problem, menar Oskar.

- Jag kände att jag behövde ha en lärare bredvid mig, och det fick jag här, berättar Maria.

Maria menar att en viktig faktor var att de fick pröva på lektioner på allmän linje, under prestigelösa former. Det skapade en trygghet och triggade ingång suget efter mer, enligt Oskar.

- Det kändes bra att gå hit första morgonen då vi inte gick på UGA. Vi var förberedda, kände till miljön och lärarna. Det gav mycket trygghet. Och självkänsla, man visste att man faktiskt var värd någonting.

Framtidstron tillbaka

Direkt efter skolavslutningen flyttar Oskar till Göteborg för jobb, och i framtiden kanske det blir en yrkeshögskoleutbildning som fastighetsskötare. Sebastian är inställd på att söka jobb med nytt självförtroende och disciplin.

- Nu har jag fullständiga behörigheter. Att inte ha godkänt i till exempel matte har nog varit en stor nackdel tidigare. Jag har ett större krav på mig själv att slutföra saker, vilket jag inte alltid gjorde förut.

På gymnasiet gick Maria fordonsprogrammet, men nu satsar hon på att hjälpa djur istället för maskiner.

- Jag ska jobba i ett år, på en djuraffär, innan jag tar sambon och hunden och flyttar till Skara. Där ska jag plugga till djursjukvårdare. Efter året på Kävesta känner jag att jag kan om jag bara vill!