astrid-nordstrom-lammers-utvald

Intervju med Astrid Nordström-Lammers som går Klassisk inriktning med fiol som huvudinstrument

Astrid har spelat fiol sedan hon var i femårsåldern. Efter att ha gått musikestetiskt program i Oskarshamn flyttade hon till Kävesta för att gå på musiklinjen. I framtiden vill Astrid arbeta som orkestermusiker. Vägen dit är lång men hon menar att den är minst lika rolig som målet. Här berättar hon vad en ”äkta folkhögskolekänsla” är, och hur hon har utvecklats på Kävesta.

Hur kommer det sig att du valde Kävesta?

Jag tycker att Kävesta har en äkta folkhögskolekänsla. För mig är det att man kan bo på internat och att man kan fokusera på att öva och plugga.

Jag ville också gå på en skola med mycket kammarmusik, och det har jag fått här. Vi har åttio minuter schemalagd kammarmusik varje dag.

Hur var antagningsprovet?

Lite nervöst, men alla var snälla. Det var jättebra att eleverna visade runt och att man bjöds på en liten konsert, kunde prata med lärarna, äta lunch och känna på hur det var.

På vissa andra ställen jag sökte kändes det som att ingen brydde sig om att man var där. Men här var stämningen väldigt välkomnande.

Hur tycker du att du har utvecklats på Kävesta?

På fiolen har min teknik utvecklats jättemycket, och samspelet har blivit bättre eftersom det är mycket kammarmusik.

Socialt har jag också utvecklats mycket, på grund av att man träffar så mycket nytt folk. Här bor man ju med andra och har folk runt sig dygnet runt i princip. Det gör mycket tror jag.

Skulle du kunna berätta lite hur ni jobbar på musiklinjen, vad tycker du är viktigt?

Ackompanjemang tycker jag är viktigt. Då spelar vi våra solostycken till pianoackompanjemang. Vi får bra feedback från både lärare och kompisar, och det är som en miniövning inför konserter eller sökningar eftersom man har en liten ”publik”.

Kammarmusiken har jag redan nämnt, sen har vi teori och kör som är kul. Fysisk träning är också bra att vi har på schemat. Annars skadar man sig tillslut om man sitter still och övar tre, fyra kanske fem timmar per dag.

Hur är det med era konserter? Var spelar ni och hur funkar det?

Vi åker främst till Örebro och spelar. Vi är ofta i Nicolaikyrkan, som är jättefin och har väldigt bra akustik. Wirénsalen på Konserthuset och olika kyrkor runtom i trakten besöker vi också.

I vår åker vi på turné till Danmark och Skåne. Förra året var vi på Åland. Lärarna ordnar det mesta, men vi har en liten kommitté som planerar också. Veckan innan brukar vi ha ett särskilt schema bara för att öva inför turnén.

Hur är det att bo på internatet?

På helgerna brukar vi åka in gemensamt till Örebro för att handla, fika eller gå på bio. Sen kanske jag övar några timmar, lagar mat tillsammans med dom andra, kollar på film, myser.

Det är positivt att bo med personer från dom andra linjerna. Stämningen blir jättebra. Förra året hade vi balett och lite allt möjligt på helgerna med några på danslinjen. Vi har tränat gemensamt i danssalen och gjort roliga saker.

Att bo på skolan, ha det jättekul och samtidigt öva mycket, så man kan gå vidare sen, det är vad jag tycker folkhögskolan handlar om.

Vad har du för planer efter Kävesta?

Jag har sökt till ett par olika skolor. En musikhögskola i Birmingham som är ganska svår att komma in på och som är jättebra eftersom jag vill bli orkestermusiker. Sen har jag sökt till en musikhögskola i Utrecht i Holland. Jag ska också söka till Örebro musikhögskola och Ingesunds 60-poängskurs i musik. Jag har sökningar hela våren i princip.

Vad krävs för att bli orkestermusiker?

Konkurrensen är extremt hård. Till en plats kan det vara 200 sökande. Så det krävs att man övar mycket och fokuserar.

Det låter som en lång väg – från gymnasiet till folkhögskola och sen universitetet. Du känner aldrig att du skulle ha valt något enklare?

Jo, ibland gör jag väl det. Men samtidigt är ju vägen dit minst lika rolig som målet!

Vad tror du att du tar med dig från Kävesta?

Jättemycket! Jag har fått många nya kompisar, alla konserttillfällen har gjort att jag blivit mer bekväm på scen och lärarna har inspirerat mig.


Uppdaterat hösten 2014

Astrid nådde sitt mål och studerar nu till orkestermusiker vid Birmingham Conservatoire.

- Jag känner att jag har hamnat på rätt ställe, trots att det såklart känns lite väl långt hemifrån ibland. Det är väldigt högt tempo, men förutom konserter, prov och olika orkesterprojekt hinner jag öva mina timmar, gå på konserter och upptäcka Birmingham. Jag trivs! Men jag saknar Kävesta ibland och är verkligen glad att jag gick där!


Läs mer om Musiklinjens klassiska inriktning