Sara Larsson under en föreställning på Örebro Konsthall.

Intervju med Sara Larsson våren 2013


Egentligen hade Sara inte tänkt söka någon skola efter gymnasiet på musik- och dramalinjen i Bollnäs. Men hennes kompisar övertalade henne att göra det ändå, bara för att testa. När hon väl fått upp ögonen för Kävesta fastnade hon:

– När jag sökte till Kävesta kändes det så himla bra. Och då kunde jag plötsligt inte tänka mig att göra något annat.

Hur var antagningsprovet?

Jättekul! Det kändes väldigt avslappnat, mer som en workshop än en audition. Alla lärare var väldigt snälla och glada, det fanns inga sura ögon som stirrade på en.

Upplever du att du har utvecklats, jämfört med när du kom hit för fem månader sen?

Ja det gör jag! Det märktes tydligt när jag var hemma på jullovet och dansade med mina gamla kompisar. Vi gjorde samma övningar som förut och jag kände jättestor skillnad. Jag hade blivit mycket bättre på flera moment som var svåra att göra förut.

Är det något du tycker är extra bra med undervisningen?

Att vi får testa så många olika saker. Vi har haft jättemånga gästlärare, vi blir erbjudna många workshops och billigare gymkort och så vidare. Så man blir uppmuntrad att träna mycket.

Individuell coachning tycker jag är jättebra, och jag vet inte någon annan utbildning som har det. Varannan vecka får man en halvtimme tillsammans med en lärare. Då kan man ta med sig sina egna funderingar, eller så tar läraren upp något.

Hur tycker du det är att ni inte bara dansar? Ni har ju till exempel aktuellt och valämne.

Nu har jag valämne bokbindning. Jag gillar få gå iväg för att pyssla lite och ta det lugnt. Jag tror att man får mer inspiration om man gör andra saker än dans också. Man inspireras av varandra, så man måste inte vara i danssalen för att komma på en koreografi. Att titta på konst kan till exempel ge nya idéer.

Hade du några förväntningar på hur det skulle vara att bo på skolan?

Jag hade tänkt mig att det skulle vara mysigt, som ett bra första steg i att flytta hemifrån. Man har sitt eget lilla krypin, men behöver aldrig vara själv om man inte vill. I början kollade vi på film hela tiden, men nu umgås vi mest. Vi är ganska mycket på folks rum, pratar, gör kvällsfika eller har pyssel- och bakkvällar.

Hur funkar det att skolan ligger ute på landet?

Det går bra, för det är så himla fint här ute. Att åka in till stan kan ju bli ett litet projekt , men det är bra är att det inte finns så mycket distraktioner. Här kan man verkligen fokusera på att träna och vila, sådant som är nödvändigt om man vill utvecklas.

Danssalen är alltid öppen, så vi kan gå och dansa när vi vill. Jag tycker det är skönt och lyxigt att danssalen är så tillgänglig, vilket är väldigt ovanligt.

Miljön och naturen är också fin och bidrar till att man utvecklas. I höstas cyklade jag och en kompis runt i området och i vår tänkte vi ha picknick när snön har smält!

Vad ska du göra efter Kävesta?

Jag vill flytta till New York med några kompisar och dansa ett halvår, vid Dance New Amsterdam. Nu har man ett begär efter att ge sig ut i världen och resa eftersom man gått klart skolan.

Slutligen, vad är det bästa med Kävesta?

Bra umgänge, bra mat, och bra dans. Bra utvecklingsmöjligheter helt enkelt!


Läs mer om Danslinjen på Kävesta