Anna Granberg dansar under slutproduktionen 2011.

Ett livsavgörande år


Anna Granberg gick Kävestas danslinjen 2010 – 2011, och kallar året för livsavgörande. Under den tiden upptäckte hon på allvar dansens betydelse. Här berättar hon mer om sin tid på en danslinje med fantastiska lärare, stort utrymme för eget skapande och massor av kärlek.

Vad har du gjort efter Kävesta och vad gör du idag?

Hösten efter Kävesta började jag på Balettakademiens yrkesutbildning i Stockholm, men den passade inte mig så jag hoppade av till jul. Under våren pluggade jag filosofi på Södertörns högskola och dansade själv och med vänner. Nu går jag första året på Danshögskolans dansarutbildning och trivs superbra!

Hur har du tiden på Kävesta påverkat dig?

Det var först på Kävesta som jag upptäckte hur mycket dansen kunde betyda för mig. Om jag inte hade börjat på Kävesta skulle jag nog inte hålla på med dans idag.

Har du nytta av utbildningen idag?

Eftersom jag går en dansutbildning har jag uppenbar nytta av dansutbildningen vad gäller teknik, tankar om och kärleken till dansen.

Men även när jag pluggade filosofi märkte jag hur mycket den kroppsliga erfarenheten och kreativiteten som jag hade upplevt på Kävesta öppnade upp mitt sätt att tänka och reflektera kring teoretiska texter, idéer och analyser.

Var det något särskilt som du tyckte var bra med utbildningen, något du vill lyfta fram?

Den var hur bra som helst! Mycket tack vare de fantastiska lärarna som verkligen bryr sig om eleverna och som förmedlar en så positiv och livsbejakande inställning till dans. De var alla toppen på sitt sätt och kompletterade varandra bra. Dom stod för en bra variation i stilar och förhållningssätt till lärande – en fick smaka på mycket samtidigt som det fanns en kontinuitet som också var positivt för ens utveckling.

Jag tycker det är jättebra att det finns ett tydligt fokus på elevens skapande, i och med de två stora produktionerna som helt eller delvis görs av eleverna själva, samt att vi hade kurser i komposition och improvisation. Det var oerhört lärorikt och det är bra att tidigt bli medveten om och få utforska dans som något en gör och skapar själv, istället för bara något som en lär sig.

Hur minns du din tid på Kävesta? Hur var det att studera på en folkhögskola?

Året på Kävesta kommer alltid ha en varm och solig plats i mitt hjärta. Det var ett livsavgörande år då jag upptäckte dansen fullt ut och levde med människor i kärlek på landet!

Haha, det låter som en dröm och det var det förstås inte alltid. Men folkhögskolevärlden är fantastisk, för där finns det tid och utrymme att verkligen ge sig hän. Jag spenderade många kvällar och helger i danssalen för att det var så roligt och för att det helt enkelt var möjligt.

När en får all mat på vardagarna serverad och har en danssal en minut hemifrån, då är det verkligen möjligt att utforska och låta saker ta tid.

Vilka råd skulle du ge till den som vill syssla med dans i framtiden?

Jag hoppas och tror att det handlar om kärlek till dansen och om att ta sig tid att utforska dansen på egen hand. Då kan du hitta din kropp, dig själv, dina möjligheter, små gåtor, preferenser och rädslor utifrån din egen erfarenhet, istället för att enbart lära sig att röra sig utifrån andra människors ideal och förutsättningar. För mig är det då jag upplever dansen som meningsfull, vilket gör att jag vill fortsätta dansa och kämpa trots att det kanske inte är en så enkel framtid.


Läs mer om Danslinjen på Kävesta