Bild från dansproduktion

En bättre dansare med större självförtroende

Alice Hedman började dansa när hon var ”pytteliten”, som hon själv säger. Under högstadiet fokuserade hon på hästar, men valde sedan att gå dans-estetiska programmet på Midgårdsskolan i Umeå. Efter gymnasiet ville Alice pröva på att dansa på heltid.

- Jag var inte redo att söka en utbildning till yrkesdansare, hade inte självförtroendet för det. Jag ville gärna få ett år på folkhögskola, så jag sökte till Kävesta eftersom danslinjen har väldigt bra rykte.

Hur är det att studera dans på heltid?

- Om du tidigare haft två lektioner i veckan har du aldrig fått chansen att se en så snabb utvecklingskurva som när du har fyra pass om dagen i ett år. För mig blir det roligare då, även om det så klart är mer ansträngande.

Hur har du utvecklats här?

- Jag har fått ett större självförtroende och vet att jag kan lära mig nya saker. Vi började året med att gå ner på djupet och göra om många saker från grunden. Jag har blivit mycket mer medveten om hur jag kan använda min kropp och vad jag är uppbyggd av. Både fysiskt och som person har jag helt enkelt fått en större självkännedom.

Vad är det som möjliggör den här utvecklingen tror du?

- Utbildningen präglas av att det är tre lärare som vet vad de vill uppnå. De har arbetat tillsammans länge för att utforma något bra. Deras instruktioner och feedback kompletterar varandra väl. Coaching-tillfällena har också gett mig tydliga mål och verktyg som hjälper mig att utvecklas.

- Platsen och livsstilen här på Kävesta är viktig. Jag behöver inte ha något jobb utanför skolan, jag har ingen familj att laga mat till, inga hundar att ta hand om och inga skoluppgifter som inte handlar om dans. Det enda som krävs av mig är att dansa, äta och vila.

- Man får mat fem dagar i veckan, har boendet säkrat i ett år och det är nära till danssalen. Den tryggheten gör det möjligt för mig att fokusera enbart på det som sker i danssalen.

Hur tycker du det fungerar att bo på internat här på skolan?

- Eftersom det alltid finns människor runt omkring en så känner man sig aldrig ensam. Samtidigt kan jag lite egoistiskt se till mina egna behov och göra det som jag tycker är bra för mig själv. Det tror jag är unikt med folkhögskolestudier.

- Tiden utanför lektionerna använder jag främst till att vila, så att jag kan få ut så mycket som möjligt av utbildningen. Jag njuter av att gå promenader, vara i danssalen och lyssna på poddar.

Hur ser du på dans, och har det förändrats under din tid på Kävesta?

- När jag började på Kävesta var jag inskolad i att dans är något som skapas för att visas upp för en publik, som ska bli underhållen. Nu ser jag dans mer som en konstform, något inte alla behöver tycka om.

Vad ska du göra efter Kävesta?

- Jag söker i första hand olika dansarutbildningar. Det finns så mycket mer att utforska och jag har verkligen ett sug efter att få fortsätta dansa!

Tycker du att tiden på Kävesta har hjälpt dig vid dansproven?

- Ja, gud ja! Förra året var jag på DOCHs behörighetsprov och då var jag en helt annan dansare. Danserfarenheten från Kävesta har gjort mig starkare och smidigare. Jag är lugnare, kan ta in saker bättre och är mer kreativ. Helt enkelt en bättre dansare med större självförtroende.

Har du några tips till den som vill söka till danslinjen på Kävesta?

- Tänk på att ett år inte är så kort tid som det låter. I början pressade jag mig själv eftersom jag ville utvecklas så snabbt som möjligt. Men övar man så mycket och med en så genomtänkta plan som lärarna har, så kommer det helt plötsligt kännas som att saker bara sitter där.

- Utvecklingen måste få ta tid och här får man verkligen den tiden. Risken är annars att man skadar sig och tvingas vila av den anledningen. Jag har lärt mig att sänka kraven på mig själv vissa gånger, för att på så sätt bli en bättre dansare.

- Sen ska man så klart vilja göra det här till 100 % för det krävs mycket arbete på lektionerna. Jag gör det helt för min egen skull och för att jag tycker det är kul!

Denna intervju gjordes i maj 2017