Statens syfte med folkbildning

Folkbildningen och den svenska folkhögskolan kännetecknas av att den är fri och frivillig. Fri från statlig styrning och frivillig för deltagarna. Detta innebär i praktiken att staten anger syften för hur stadsbidraget ska användas men att folkbildningens aktörer själva bestämmer hur dessa syften ska uppnås. I folkbildningstanken ingår dessutom att deltagarnas erfarenheter ska ligga till grund för studierna. Folkhögskolan är heller inte bunden till centralt bestämda läroplaner.

Varje folkhögskola bestämmer själv över sin verksamhet och kan utforma denna utifrån olika målgrupper. Syftet med folkbildningen och statens bidrag är att stärka och utveckla demokratin, hjälpa deltagare att kunna påverka sin livssituation, utjämna utbildningsklyftor, höja utbildningsnivån i samhället och bredda intresset för kultur.

Staten har bestämt sju verksamhetsområden som är extra viktiga i folkbildningens och folkhögskolans arbete:

  1. Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen
  2. Det mångkulturella samhällets utmaningar
  3. Den demografiska utmaningen
  4. Det livslånga lärandet
  5. Kulturen
  6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning
  7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa