Förrehabilitering - ett lyckat projekt som funnit metoder för att bryta utanförskap
28 november
Kävesta är en av tio folkhögskolor som genomfört förrehabilitering de senaste tre åren. Förrehabiliteringen har varit ett projekt med mål att utveckla metoder för att hjälpa personer som länge stått långt bort från arbetsmarknaden att hitta motivation och styrka, så att de kan fortsätta med etablerade rehabiliteringsformer och på sikt få egen försörjning.
Hälften av deltagarna vidare mot egen försörjning
Professorerna Alf Bergroth (Mittuniversitetet) och Jan Ekholm (Karolinska institutet) har nu presenterat sin färdiga utvärdering av förrehabiliteringsprojektet. Både de kvalitativa (fokusgruppsintervjuer) och kvantitativa (statistikstudie på data från Försäkringskassan) delarna av utvärderingen slår fast att projektets mål har uppfyllts helt eller i hög grad. Exempelvis har runt hälften av deltagarna efter förrehabiliteringen gått vidare till aktiva rehabiliteringsåtgärder med inriktning mot arbetsmarknaden.
Ödmjukhet och fokus på individens resurser bakom goda resultat
En majoritet av de deltagare som hade tidigare erfarenhet av rehabilitering anser att förrehabiliteringen utmärkte sig på ett positivt sätt. Bergroth och Ekholm menar att projektet inte setts som ett alternativ till annan rehabilitering, utan ett alternativ till fortsatt passivitet – vilket talar för att denna typ av aktivitet saknas i dagsläget.
Utgångspunkten för projektet har hela tiden varit att se den friska sidan hos deltagarna och professorerna menar att ”när projektdeltagaren känner sig bli respekterad trots brister och dåligt självförtroende så växer individen snabbt.” Utvärderarna understryker att personalens ödmjukhet och inställningen att varje projektdeltagare är en individ med resurser varit viktiga för det goda resultatet.
Förrehabilitering bör bli en etablerad del i rehabiliteringskedjan
Bergroth och Ekholm menar att en fungerande förrehabiliteringsmodell behövs i framtidens rehabiliteringsarbete. Framgångsrika faktorer i modellen bedöms vara samarbete i gruppen, samtal med gruppmedlemmar och lärare samt möjligheten att kravlöst få delta och fungera inom ramen för en organiserad struktur.
Bland den intervjuade personalen hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkhögskolorna anser över 90 % att förrehabiliteringen uppfyller en viktig funktion och bör finnas kvar efter projekttidens slut. Folkhögskolan lyfts fram som en lämplig aktör i sammanhanget utifrån att den har en bra miljö, personal som är van att stötta individer med svårigheter samt inte är en myndighet, utan en neutral aktör mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen.
För mer information, kontakta
Anna Johnsson, projektledare Kävesta, på 019 – 602 49 74 eller anna.johnsson.kavesta@folkbildning.net.
Lars-Åke Stenström, nationell samordnare, på 0703 - 35 67 06 eller lars-ake.stenstrom.helliden@folkbildning.net.
Relaterade länkar
Om du vill veta mer kan du läsa en sammanfattning av utvärderingen i pdf-format.
På vår hemsida finns mer information om Kävestaprojektet.
Vi har tidigare skrivit om den preliminära projektutvärderingen.
Fotnot: Kävestaprojektet drivs och finansieras i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Örebro kommuns försörjningsstöd och psykiatrin i Örebro Läns Landsting.
Tillbaka
|
