Som vanlig skolgång, fast på distans

18 april, 2024
Ung kvinna med långt ljust hår, solglasögon och vit t-shirt sitter utomhus vid bord med laptop och anteckningsmaterial.

Felicia gick klart gymnasiet men hon fick inte med sig godkända betyg i alla ämnen.

– Jag var en sån som kom och gick lite som jag ville, eller snarare en som inte gjorde det jag skulle göra alla gånger.

Nu ska det bli ändring på den saken och på Kävesta har hon hittat en studieform som funkar.

En liten bänk, ett bord och en stol. Datorhållare, lampa, pennor och böcker. Klockan 08.30 är kaffet bryggt och Felicia Beutler i Torrevieja, Spanien, är inloggad och redo för dagens första lektion på Allmän kurs – distans på Kävesta.

Felicia har jobbat som lärarassistent och elevassistent i sitt yrkesliv. Hon gick ut gymnasiet men utan godkända betyg i alla ämnen.

– Jag var en sån som kom och gick lite som jag ville, eller snarare en som inte gjorde det jag skulle göra alla gånger.

Men nu ska det bli ändring på det och den här gången är det annorlunda.

– Nu har jag ju ett mål med det jag gör. Det är inte så lätt när man är tonåring och inte har en aning om vad man vill här i livet.

När Felicia bestämde sig för att ta tag i saken och läsa in gymnasiet kollade hon först på Komvux. Men hon tyckte inte att upplägget med att plugga själv hemma, inte få så mycket återkoppling och sen skriva prov tilltalade henne.

– Det är lättare att få saker gjort när det är lärare på plats. Det här är som vanlig skolgång fast på distans.

Felicia valde Kävesta för att hon gillade upplägget, där det varieras mellan egenarbete, grupparbete och lektion, och hon tycker att det har funkat jättebra.

– Det är ganska långa pass så man hinner grotta ner sig i det man gör. Det är bra att det är kontinuitet i schemat.

Vidare gillar Felicia att det är lätt att få tag på en lärare att fråga om det behövs. Samt att det finns hjälpmedel som Inläsningstjänst, Legimus och andra tjänster att tillgå om man behöver det. Studierna har varit ungefär som hon förväntat sig men det är en sak hon förvånats över.

Gruppsammanhållning på distans

– Jag trodde inte att vi skulle komma varandra så nära då det var distans. Men det känns faktiskt som man börjar känna varandra fast vi bara hänger på Teams.

Vid lunchtid brukar Felicia gå ned till havet som ligger på fem minuters gångavstånd. Hon uppskattar friheten att kunna studera varifrån man vill. På frågan om det finns några nackdelar med distansstudier nämner Felicia risken för internetstrul eller att folk skulle prata i mun på varandra under lektioner. Men hon upplever inte att så är fallet och tycker bemötandet är väldigt bra på kursen.

– Vi är såklart olika som personer, men alla är med och vi fördelar ordet så att alla får vara med och tycka och tänka. Man får sin lilla plats i gruppen. Det blir som ett vanligt klassrum fast det inte är det.

Felicia är inte rädd för att ta kommandot, hon har jobbat inom skolan och är van vid det. Men hon märker att hon utvecklats i en annan roll.

– Jag tror att jag lärt mig att ta för mig mer, vilket jag inte gjort som elev tidigare.

När studierna på Kävesta är klara vill Felicia studera vidare till socialpedagog, på distans så klart, nu när hon sett hur bra det kan fungera. Därefter är planen att jobba med unga vuxna, något hon gjort tidigare och vet att hon gillar.

Läs mer och ansök till Allmän kurs – distans

Det är skönt att Kävesta finns, ifall gymnasiet inte funkar

11 april, 2024
Ung man med svart t-shirt, mörkt hår och glasögon i sidoprofil. Sitter vid skrivbord med dator och dubbla bildskärmar.

Dennis Marcusson, 23, säger att han kommer att bära med sig erfarenheterna från Kävesta under resten av livet. Efter stress, press och avhopp från gymnasiet hittade han tillbaka till studierna på Allmän kurs – distans på Kävesta.

– Jag känner mig nästan lite bortskämd. Det är skönt upplägg på kursen, lärarna är hur bra som helst och jag har fått många vänner.

Men Dennis skolerfarenhet har inte alltid varit så här bra. Högstadiet avklarades utan några som helst problem, men på gymnasiet blev upplevelsen en helt annan.

– Jag visste inte vad jag ville bli eller vad jag ville göra. Jag började på estetiska programmet, men det var inget för mig så jag hoppade av efter ett och ett halvt år.

Men Dennis satt inte med armarna i kors utan började kort därefter på Kävesta. Först provade han på Allmän kurs på plats, men bytte sedan till Allmän kurs – distans vilket visade sig vara helt rätt för honom.

– Jag är en ganska social människa, i stor grupp är det lätt hänt att jag börjar prata med folk. Så för mig är det bra med distans.

Det krävdes lite anpassning i början men när han väl kom in i upplägget har det funkat bra att studera på distans. Och fördelarna är många enligt Dennis.

– Jag kan fokusera bättre utan en massa folk runtomkring, jag vinner tid och pengar på att inte behöva tänka på resor till skolan och det är bekvämt att kunna laga sin egen mat.

Men Dennis är också på det klara med att det är han och ingen annan som måste ta ansvar för sina studier.

– Det är ingen som gör det åt mig, det kräver självdisciplin och man måste så att säga head in the game.

För att få saker gjort ställer Dennis upp mål för sig själv inför varje lektion, saker som ska vara avklarade inom den och den tiden. Han ser till att mobilen med sina notiser inte är inom räckhåll under lektioner och så har han ett specialtrick för att behålla fokus: korta pauser.

– Jag brukar gå till fönstret och bara titta ut i ett par tre minuter, för att nollställa och ladda om.

Bra utrustning är också en fördel vid distansstudier när studierna sker via skärmen. Och här har Dennis som gammal gamer en fördel.

– Jag pluggar vid mitt skrivbord i en ergonomisk kontorsstol och så har jag dubbla skärmar och hela kittet.

Bra med hjälp och stöd

En starkt bidragande orsak till att Dennis trivs så bra på Kävesta är bemötandet och att det finns möjligheter till hjälp och stöd. Han har en bra relation till sina lärare och de kan skämta och prata om allt.

– Lärarna är väldigt allmänbildade men de är framför allt tillgängliga och man får svar på sina funderingar väldigt snabbt.

Framförallt tillgängligheten är något som Dennis känner att han saknade under sin tid på gymnasiet, där han upplevde att man skulle fatta efter att lektionen var slut. Att man måste lära sig saker snabbt för att hänga med.

– Självklart kunde man få hjälp på gymnasiet också, men det fanns liksom inget utrymme för folk som hade lite svårt att fokusera. Det kändes som att gymnasiet var utformat för folk som är bra på att plugga.

Studerandet i sig har aldrig varit svårt för Dennis, men han uppskattar att han nu vet att stödet och hjälpen finns där om han behöver det. Det blir en trygghet i studierna.

– Så fort det blir problem så kan man lösa det tillsammans med lärarna, man kan få extra hjälp och man får ta det sin takt. Det fanns inte på gymnasiet, där var jag som en stor stressboll.

Dennis tycker att det är tråkigt hur gymnasiet är utformat idag, att man som 15-åring ska bestämma sig för vad man vill jobba med i framtiden. Han ser också gymnasiet som så avgörande i ett tidigt skede av livet och att misslyckade gymnasiestudier innebär att det blir svårt att få jobb. Dennis säger att det finns många som liksom han inte vet vad de vill i gymnasieåldern.

– Gymnasiet borde vara mer som folkhögskolan. Man behöver inte ha prov för att bevisa att en ungdom kan någonting. Jag kommer aldrig att förstå grejen. Det är skönt att Kävesta finns, ifall gymnasiet inte funkar, så kan man plugga upp gymnasiet i alla fall.

När gymnasiekompetensen på Kävesta är avklarad kommer Dennis att jobba ett tag.

– Jag har pluggat ett tag nu och behöver pengar. Men sen vill jag plugga till lokförare.


Läs mer

Här behöver man inte vara tuff, för ingen annan är det

29 mars, 2024
Porträtt Ulla Wiberg i vit stickad tröja framför en displayskåp med uppstoppade fåglar.

Efter 16 år som rektor på Kävesta folkhögskola gick Ulla Wiberg motvilligt i pension vid 67. Att hon gärna hade fortsatt ännu längre blir tydligt när man hör hennes beskriva sina minnen. En varm omtanke om Kävesta folkhögskolas personal, deltagare och historia lyser igenom. Denna text är ett utdrag ur en längre intervju som gjordes med anledning av skolans 150-årsfirande.

Se hela intervjun här

Rektorsintervju med Ulla Wiberg

Världens bästa jobb

Ulla beskriver rektorstjänsten som det bästa jobbet i världen. Eftersom hennes barn var stora kunde hon delta i det mesta som hände. Allt ifrån att närvara vid kvällskonserter till att gå på gymnastik i Sköllersta med internateleverna.

– Jag hade inte åtta timmars arbetsdag, det blev ju som det blev ibland. Men jag älskade mitt jobb, det var så roligt att det inte var klokt, berättar hon.

Nära kontakt med deltagarna

När det kändes som att alla gick i takt, hade samsyn och arbetade mot ett gemensamt mål var något som stimulerade Ulla. Men även kontakten med skolans deltagare bidrog starkt till att hon trivdes med jobbet. Hon lade mycket tid på att möta deltagarna och få dem att känna sig välkomna.

– Det kan låta fånigt men jag pluggade intensivt på klasslistorna för att lära mig alla namnen innan vi började på hösten. På en folkhögskola är man inte så många och alla kan bli sedda, det är väldigt viktigt.

Man behöver inte passa in i en mall

Hur viktigt det är med en trygg och tillåtande miljö märkte Ulla redan när hon som lärare i svenska gav en grupp i uppgift att skriva dagbok och lämna in den varje vecka. Hon minns hur flera av dem hade stark ångest inför skolstarten, men att den skingrades när de insåg att andra också var nervösa och att det inte var något fel på dem.

– I ett annat projekt var det en ungdom som beskrev det som att ”här behöver man inte vara tuff, för det är ingen annan som är det”. Jag tror det ligger något i det, att man får vara som man är och utvecklas i sin egen takt. Det finns ingen form för hur en folkhögskoleelev ska vara.

Utveckling av skolans profil

Ett projekt som Ulla var ansvarig för har starkt format Kävesta folkhögskolas nuvarande profil, nämligen att starta en danslinje. Till en början fanns det inga lokaler för dans på Kävesta – en stark kontrast mot skolans nyligen utbyggda och toppmoderna danshus.

– Vi fick hyra lokaler på universitetet och de kunde dansa i tingshuset i Sköllersta någon eftermiddag, eller i olika lokaler här på skolan, innan vi fick ett danshus 2007. Det var maximalt bra!

Stark tilltro till framtiden

Kävesta folkhögskola har funnits i 150 år och Ulla känner stark tilltro till framtiden. Hon besöker Kävesta ofta och kan tydligt se hur deltagarna år efter år fortsätter trivas och utvecklas.

– Vi också har en huvudman som satsar och håller skolan under armarna – och har gjort det så länge jag har varit med. Så är det något jag tror på så är det Kävesta folkhögskola, den saken är klar, avslutar Ulla.


Tre rektorsintervjuer under 150-årsjubileumet

Sedan starten 1873 har Kävesta folkhögskola haft tio olika rektorer. Många har alltså tjänstgjort länge. J.V. Jonsson ledde skolan genom sekelskiftet 1900 och var den som stannade på sin post längst: hela 32 år.

Under hösten 2023 hade skolan möjlighet att intervjua de tre rektorer som ännu är i livet: Signild Håkansson, Ulla Wiberg och Lisa Rosander. Dessa intervjuer utgör en del av skolans 150-årsfirande.

Mer om 150-årsfirandet

Alla rektorsintervjuer på Youtube

Artiklar och information om Kävesta folkhögskolas 150-årsfirande

Vi har lyckats om våra deltagare känner att de är någon

4 mars, 2024

När Signild Håkansson tillträdde 1983 blev hon den första kvinnan som haft rektorsposten på Kävesta. Det tog 110 år sedan starten 1873. Efter tiden på Kävesta arbetade Signild fram till sin pension på Folkbildningsrådet. Detta är ett utdrag ur en längre intervju som gjordes med anledning av skolans 150-årsfirande.

En välberest folkhögskoleentusiast

Signild har ägnat en stor del av sin tid, även efter pensionen, till att följa folkhögskolan som studieform. Hennes nyfikenhet har lett till att hon troligtvis är den person som besökt flest folkhögskolor i Sverige.

– Just nu är det en skola som startade i år i Helsingborg som jag inte besökt. Annars har jag varit på de andra 155 som är igång idag, berättar hon.

Byggnadsvård en stor överraskning

Redan 1975 startade hon som lärare på Kävesta och efterträdde sedan Carl-Gösta Höglund som rektor 1983. Eftersom hon tidigare hade studerat skola- och utbildningsadministration vid Örebro högskola kände hon sig väl förberedd.

Den största överraskningen var när hon verkligen förstod innebörden av att ha ansvar för 13 fastigheter från 1870-talet och framåt.

– Ja, det är klart att jag borde ha fattat det. Men när man plötsligt får ett föreläggande om att det måste till nya säkerhetsåtgärder för sotning, eller när vattnet på internatet bedöms som otjänligt… Sådana saker kan ta en lite på sängen, säger hon och skrattar.

Folkhögskolans viktiga frihet

Som rektor och senare handläggare på Folkbildningsrådet har Signild en unik inblick i folkhögskolans betydelse för samhället. Folkhögskolan bör ses som ett alternativ snarare än komplement till ordinarie utbildningsverksamheter, menar hon, och betonar även vikten av folkhögskolans frihet.

– Folkhögskolan kan med kort varsel forma verksamheten efter de behov man ser, både i samhället och hos de enskilda deltagarna. Samma möjlighet finns inte i större utbildningsverksamheter som är mer styrda av lagstiftning och regelverk.

En suverän studieform

Signilds syn på folkhögskolans viktigaste uppdrag tydliggör hur det deltagarnära perspektivet från hennes tid som lärare och rektor sitter djupt rotat. Individen är central för att utveckla samhället.

– Det är viktigt att stärka den enskilda människan och ge människor resurser för att hantera sin omgivning och sin framtid, och där tycker jag att folkhögskolan är rätt suverän faktiskt.

Behovet att få vara någon

Folkhögskolans styrka beskriver Signild genom att återberätta mötet med en tidigare deltagare. De träffades på ett tåg och Signild frågade vad hon gjorde nu. Juridikstudier på universitetet blev svaret. Hur var det då? Ja, inte som på Kävesta…

– Nej, det förstår jag ju, sade jag. Men hur är det då? Ja, här på universitet är man inte någon, svarade hon. Jag tycker det är en bra sammanfattning. Om våra deltagare känner att de är någon, då har vi lyckats, slår Signild fast.

Se hela intervjun här

Intervju med Signild Håkansson

Tre rektorsintervjuer under 150-årsjubileumet

Sedan starten 1873 har Kävesta folkhögskola haft tio olika rektorer. Många har alltså tjänstgjort länge. J.V. Jonsson ledde skolan genom sekelskiftet 1900 och var den som stannade på sin post längst: hela 32 år.

Under hösten 2023 hade skolan möjlighet att intervjua de tre rektorer som ännu är i livet: Signild Håkansson, Ulla Wiberg och Lisa Rosander. Dessa intervjuer utgör en del av skolans 150-årsfirande.

Mer om 150-årsfirandet

Alla rektorsintervjuer på Youtube

Artiklar och information om Kävesta folkhögskolas 150-årsfirande

Kävesta folkhögskola 150 år – jubileumsskrift av Signild Håkansson

24 december, 2023

I samband med 150-årsjubileumet har skolans tidigare rektor Signild Håkansson arbetat fram en text om skolans historia. Den tar vid där Carl-Gösta Höglunds jubileumsbok ”Kävesta folkhögskola – 100 år och lite till” slutar, och betonar särskilt årtiondena 1970 – 2020.

Betoning på de senaste 50 åren

Efter en kort summering av skolans första 100 år beskriver Signild viktiga händelser och utvecklingssteg under de senaste 50 åren. Visste du till exempel:

  • Att Kävesta var en av landets största folkhögskolor på 70-talet, innan delningen som ledde till bildandet av Örebro folkhögskola?
  • Att Skolan fick sina första datorer 1985, och att priset motsvarade nära 200 000 kronor i dagens penningvärde?
  • Vad skolöverstyrelsens avveckling på 90-talet betydde för folkhögskolornas organisering?

Läs hela skriften som pdf

Här kan du läsa hela jubileumsskriften digitalt, antingen direkt på sidan eller ladda ner:

Vill du dela din Kävestaberättelse?

Under jubileumsläsåret 2023 – 2024 tar vi gärna emot och publicerar berättelser från Kävesta, oavsett vilket år det rör sig om. Om du vill dela med dig, använd formuläret på länken nedan eller kontakta oss på info@kavesta.fhsk.se.

Juluppehåll 2023

22 december, 2023

Kävesta folkhögskola har stängt 22 december 2023 till 8 januari 2024. Här hittar du kontaktuppgifter vid akuta ärenden under juluppehållet.

Akuta ärenden

Om du har ett akut ärende, kontakta:

Lisa Rosander, rektor
070-552 82 06
lisa.rosander@kavesta.fhsk.se

Anci Gunnarsson, skolsekreterare
070-713 38 38
anci.gunnarsson@kavesta.fhsk.se

Anna Cete, biträdande rektor – Allmän kurs.
070-201 12 55
anna.cete@kavesta.fhsk.se

Anna Sandberg, biträdande rektor – Musiklinjen, Danslinjen och Konst- och formgivningslinjen.
0790-987 686
anna.sandberg@kavesta.fhsk.se

Melissa Persson-Fernsten, husmor
SMS: 070-607 45 81
melissa.fernsten@kavesta.fhsk.se

Välkommen till skolstart på Allmän kurs vårterminen 2024

15 december, 2023

Vårterminen startar 10 januari 2024. De första dagarna på terminen är till för att få information om det kommande läsåret, samtala om vår skolform och att umgås och lära känna varandra i klassen.

Här finns information om vilka tider som gäller och hur schemat ser ut första veckan, samt länkar för dig som behöver hjälp att hitta till skolan. För dig som är ny på skolan finns också inbjudan till en prova på-dag.

Läs mer

Då förändrades livet – en hälsning från ”60-åringarna”

10 december, 2023

Samtidigt som Kävesta folkhögskola firar 150 år, så 60-årsjubilerar en grupp före detta deltagare. De möttes när de studerade på skolan 1963 och har sedan dess med jämna mellanrum setts på Kävesta för att upprätthålla kontakten. Vi är glada att få dela följande berättelse från Torbjörn Karlsson, som under en tid var elevrådsordförande på skolan.

Då förändrades livet

1963

Vi kom från olika håll med olika erfarenheter. Några hade mer eller mindre klara mål, andra sökte något utan att veta riktigt vad. Det som förenade oss var att vi ville förändring.

Nu skulle det nästan ofattbara ta sin början, att i två år sitta och ta emot kunskap, dessutom på dagtid.

Gamla skolminnen dök upp: att sitta tyst och stilla, stå upp när man skulle svara, hot om skamvrå och örfil.

Allt detta förbleknade snart. Här möttes vi av vänlighet och genuint människointresse, vi kände oss respekterade och jämlika.

Det blev inte bara fördjupning i gamla ämnen utan även bekantskap med nya, bland annat psykologi. För mig var även engelska något nytt.

Förutom utbildning fick vi dessutom kulturell bildning i form av konsthistoria, inblick i klassisk musik samt teater- och operabesök. Mest minnesvärda var lektionerna i klassisk musik där många av oss lärde sig att höra kamelerna trampa fram på den persiska marknaden, en del påstod sig till och med se dem.

Efter skoldagen och en god middag börjar nästa fantastiska upplevelse. Vi åker inte hem, vi är ju hemma!

Basen för läxläsning och den första sociala kontakten var ett dubbelrum i elevhemmet, ”Asgård” för manliga och ”Nuckebo” för kvinnliga elever. En enastående miljö för social utveckling och kamratskap. Några fann varandra för hela livet.

Utbildningen förde oss vidare till olika vidareutbildningar och yrkesval, den kulturella bildningen öppnade våra sinnen och internatformen bidrog i hög grad till att utveckla vår sociala förmåga.

Klassfoto från Kävesta 1963.
Hela årskurs 1963 – 1964. Torbjörn Karlsson näst längst upp till vänster.

2023

Kävesta Folkhögskola firar 150 år. Vi är 13 stycken som träffas här, 60 år sedan vi träffades första gången.

Skolan har naturligtvis förändrats, till det yttre genom nya byggnader, till det inre med nya ämnen och inriktningar. En anpassning till ny tid och nya behov.

Men det viktigaste har inte förändrats. Vi möts som alltid av värme och öppenhet. Man känner sig sedd och betydelsefull.

Kävestaandan lever kvar!

Torbjörn Karlsson

Deltagare från Kävesta 1963 -1964 träffades på Kävesta 17 maj 2023. Längst bak till vänster: Lars Laurén, lite skymd Torbjörn Karlsson, Maj-Britt Karlsson f. Torstensson, Göran Warnander, Sven-Olov Einarsson, Inger Lundström, Vello Pihel. Andra raden från vänster: Kennet Haglund, Margareta Haglund, Yngve Hansson. Längst fram från vänster: Hjördis Götze f. Törnfeldt, Jörgen Folkesson, Jan Gustavsson

Vill du dela din Kävestaberättelse?

Under jubileumsläsåret 2023 – 2024 tar vi gärna emot och publicerar berättelser från Kävesta, oavsett vilket år det rör sig om. Om du vill dela med dig, använd formuläret på länken nedan eller kontakta oss på info@kavesta.fhsk.se.

150 år sedan första uppropet på Vrana herrgård

3 november, 2023
Personal utanför Vrana herrgård.

På dagen för 150 år sedan, den 3 november 1873, samlades 35 förväntansfulla ungdomar vid Vrana herrgård utanför Sköllersta. De hade kommit för att delta i länets första folkhögskolekurs. Samlingen markerar födelsen av Örebro läns folkhögskola, som senare bytte namn till Kävesta folkhögskola.

Besök på historisk mark

En lite grupp personal trotsade dagens regnoväder och besökte Vrana säteri, som platsen nu heter. Nuvarande ägarna var snälla och välkomnade gruppen in i huset. Väl i skydd från regnet kunde de skåla i cider i samma rum där de första eleverna troligen samlades 1873.

Efter skålen gick färden vidare till Ekeby kyrka, där Adolf Coyet ligger begravd. Coyet var en av de inflytelserika personligheter som drev på för att inrätta länets första folkhögskola. Det är även tack vare honom som starten skedde just på Vrana. Han ägde nämligen gården och lät skolan använda byggnaden utan kostnad i fem år.

Från ”bondehögskola” till estetisk profil

Skolan flyttade till sitt nuvarande säte i Kävesta efter dessa fem år, 1878. Sedan dess har hon utvecklats och förändrats för att möta tidens utbildningsbehov, från en utpräglad ”bondehögskola” som lockade traktens ungdomar, till att ha en estetisk profil och ta emot elever från hela landet.

– Det är positivt att Kävesta folkhögskola under sina många år utbildat både estetiska elever, ofta för fortsatta studier, samt ökat sitt engagemang för att fler studerande ska klara sin gymnasiebehörighet. Det bidrar till ett starkare samhälle där kulturen får vara en naturlig del av livet, säger Charlotta Englund, regionråd och ordförande för regionala tillväxtnämnden, tillika skolans styrelse.

Gruppfoto, ett trettiotal män med hatt och kavaj.
Den första årskursen från 1873. Fotokopia i skolmuseumet på Kävesta.

En skolform lika aktuell idag som för 150 år sedan

Folkhögskolans strävan att erbjuda allmän medborgerlig bildning är lika aktuell idag som för 150 år sedan. P A Gödecke, som var skolans första rektor, skrev i en årsberättelse att folkhögskolans uppdrag är att ”varje lärjunge ska finna guldet i sitt eget hjärta, för att vara till glädje för sig själv, men också för att bli en del i samhället”.

– Jag tycker det citatet är fint och sant. Folkhögskolans viktigaste uppdrag är fortfarande att förutom ämneskunskaper också utveckla varje individs förmåga att se sitt eget värde. Man måste tycka om sig själv för att respektera andra och känna att man kan vara en del av samhället, menar skolans nuvarande rektor, Lisa Rosander.


Historiska fakta om Kävesta folkhögskola

  • Skolan flyttade från Vrana till sitt nuvarande säte i Kävesta 1878. Det då nybyggda skolhuset finns kvar än idag och är troligtvis en av landets äldsta folkhögskolebyggnader som fortfarande är i bruk.
  • Till den första så kallade ”vinterkursen” 1873 antogs 36 elever, varav 35 närvarade vid uppropsdagen 3 november. Skolan var som störst på 1970-talet med nära 400 elever i långa kurser. Idag har skolan cirka 170 elever.
  • En kvinnlig folkhögskolekurs startade i Öskevik utanför Nora 1880 och flyttade till Kävesta 1888. Männens kurser gick på vintern och kvinnornas på sommaren, fram till 1928 då kvinnorna för första gången fick medverka under vinterns andra årskurs.
  • Under de första 34 åren saknade skolan internat och eleverna inhystes hos familjer i bygden. Skolans första internatboende stod färdigt 1907 och är ännu i drift. Idag finns totalt sex internathus med plats för nära 70 elever.
  • Örebro läns landsting (idag Region Örebro län) tog helt över ägandeskapet 1955 och gav då skolan dess nuvarande namn: Kävesta folkhögskola.
  • 1959 startades en filialverksamhet i Örebro, som 1980 knoppades av och blev en självständig skola: Örebro folkhögskola.
  • Kävesta folkhögskolas nuvarande estetiska profil beslutades av Örebro läns landsting 1981. Idag går hälften av skolans elever förberedande utbildningar i dans, konst och musik medan den andra hälften studerar behörighetsgivande ämnen på allmän kurs.

Lediga platser på Allmän kurs vårterminen 2024

24 oktober, 2023

Nu har antagningen till Allmän kurs vårterminen 2024 öppnat. Terminen startar 10 januari och vi tar emot nya ansökningar löpande. För att vara säker på att få en plats bör man ansöka så snart som möjligt.

Allmän kurs ger bättre möjlighet att få jobb och studera vidare

Allmän kurs är en utbildning för vuxna som vill ta igen gymnasiet. På Kävesta folkhögskola kan du läsa in:

  • alla grundläggande behörigheter för högskolestudier (och vissa särskilda behörigheter)
  • svenska/SvA, engelska eller matematik från grundskolan

Efter Allmän kurs har man lättare att få ett jobb. Man kan också studera vidare på universitet eller yrkeshögskola.

Ett sätt att förändra sitt liv

Gabriel står med ryggen mot kameran i ett snöigt landskap. I bakgrunden syns flera röda hus, en gärdesgård och en liten damm.

För Gabriel var folkhögskolan en chans att skapa förändring i sitt liv:

– Jag fick inte med mig något från gymnasiet. Det var mycket utanför skolan som tog upp min tid. När jag hade hanterat det och var mer i balans, då kände jag att det var dags att ta igen det jag lämnat.

Bra möjlighet att få hjälp och stöd

På Kävesta kan du ha nära kontakt med dina lärare. Vi har dessutom ett stödteam som hjälper både dig och lärarna att göra undervisningen så bra som möjligt.

En familjär miljö

Porträttfoto där Emma tittar in i kameran. Emma har svart hoodie. I bakgrunden syns två röda hus.

För Emma blev Kävesta folkhögskola en plats där hon kunde vara sig själv:

– Tidigare var jag utsatt för mobbning i skolan. Men på Kävesta känner jag mig trygg, jag har landat. Det är en familjär miljö och jag känner mig välkommen.

Ett annat sätt att studera

Undervisningen på folkhögskola är annorlunda mot till exempel gymnasiet och Komvux.

Folkhögskolan är en social studieform som bygger på att man gör saker tillsammans.

Vi arbetar framför allt med diskussioner, redovisningar, praktiska övningar och grupparbeten.

Chockad av skillnaden

Moa står i ett bibliotek och tittar in i kameran. Moa har en svart- och vitrandig tröja i zebramönster.

Moa blev lite chockad över hur stor skillnaden var mellan gymnasiet och folkhögskolan:

– Jag tror absolut att fler skulle lyckas i skolan om det var en sådan här typ av undervisning överallt. Det är inte bara bestämt att alla ska klara att skriva prov eller få underkänt. Varför är det inte så här i alla skolor?

Mer information om Allmän kurs

All information om undervisningen, stöd, behörigheter, kostnader med mera finns här:

Allmän kurs på Kävesta folkhögskola

Ansök till vårterminen 2024

Antagningen till vårterminen 2024 är öppen. Skolan startar 10 januari 2024.

Vi tar tar emot och antar nya sökande löpande. Ansök så snart som möjligt för att vara säker på att få en plats.