Vi har lyckats om våra deltagare känner att de är någon

4 mars, 2024

När Signild Håkansson tillträdde 1983 blev hon den första kvinnan som haft rektorsposten på Kävesta. Det tog 110 år sedan starten 1873. Efter tiden på Kävesta arbetade Signild fram till sin pension på Folkbildningsrådet. Detta är ett utdrag ur en längre intervju som gjordes med anledning av skolans 150-årsfirande.

En välberest folkhögskoleentusiast

Signild har ägnat en stor del av sin tid, även efter pensionen, till att följa folkhögskolan som studieform. Hennes nyfikenhet har lett till att hon troligtvis är den person som besökt flest folkhögskolor i Sverige.

– Just nu är det en skola som startade i år i Helsingborg som jag inte besökt. Annars har jag varit på de andra 155 som är igång idag, berättar hon.

Byggnadsvård en stor överraskning

Redan 1975 startade hon som lärare på Kävesta och efterträdde sedan Carl-Gösta Höglund som rektor 1983. Eftersom hon tidigare hade studerat skola- och utbildningsadministration vid Örebro högskola kände hon sig väl förberedd.

Den största överraskningen var när hon verkligen förstod innebörden av att ha ansvar för 13 fastigheter från 1870-talet och framåt.

– Ja, det är klart att jag borde ha fattat det. Men när man plötsligt får ett föreläggande om att det måste till nya säkerhetsåtgärder för sotning, eller när vattnet på internatet bedöms som otjänligt… Sådana saker kan ta en lite på sängen, säger hon och skrattar.

Folkhögskolans viktiga frihet

Som rektor och senare handläggare på Folkbildningsrådet har Signild en unik inblick i folkhögskolans betydelse för samhället. Folkhögskolan bör ses som ett alternativ snarare än komplement till ordinarie utbildningsverksamheter, menar hon, och betonar även vikten av folkhögskolans frihet.

– Folkhögskolan kan med kort varsel forma verksamheten efter de behov man ser, både i samhället och hos de enskilda deltagarna. Samma möjlighet finns inte i större utbildningsverksamheter som är mer styrda av lagstiftning och regelverk.

En suverän studieform

Signilds syn på folkhögskolans viktigaste uppdrag tydliggör hur det deltagarnära perspektivet från hennes tid som lärare och rektor sitter djupt rotat. Individen är central för att utveckla samhället.

– Det är viktigt att stärka den enskilda människan och ge människor resurser för att hantera sin omgivning och sin framtid, och där tycker jag att folkhögskolan är rätt suverän faktiskt.

Behovet att få vara någon

Folkhögskolans styrka beskriver Signild genom att återberätta mötet med en tidigare deltagare. De träffades på ett tåg och Signild frågade vad hon gjorde nu. Juridikstudier på universitetet blev svaret. Hur var det då? Ja, inte som på Kävesta…

– Nej, det förstår jag ju, sade jag. Men hur är det då? Ja, här på universitet är man inte någon, svarade hon. Jag tycker det är en bra sammanfattning. Om våra deltagare känner att de är någon, då har vi lyckats, slår Signild fast.

Se hela intervjun här

Intervju med Signild Håkansson

Tre rektorsintervjuer under 150-årsjubileumet

Sedan starten 1873 har Kävesta folkhögskola haft tio olika rektorer. Många har alltså tjänstgjort länge. J.V. Jonsson ledde skolan genom sekelskiftet 1900 och var den som stannade på sin post längst: hela 32 år.

Under hösten 2023 hade skolan möjlighet att intervjua de tre rektorer som ännu är i livet: Signild Håkansson, Ulla Wiberg och Lisa Rosander. Dessa intervjuer utgör en del av skolans 150-årsfirande.

Mer om 150-årsfirandet

Alla rektorsintervjuer på Youtube

Artiklar och information om Kävesta folkhögskolas 150-årsfirande

Kävesta folkhögskola 150 år – jubileumsskrift av Signild Håkansson

24 december, 2023

I samband med 150-årsjubileumet har skolans tidigare rektor Signild Håkansson arbetat fram en text om skolans historia. Den tar vid där Carl-Gösta Höglunds jubileumsbok ”Kävesta folkhögskola – 100 år och lite till” slutar, och betonar särskilt årtiondena 1970 – 2020.

Betoning på de senaste 50 åren

Efter en kort summering av skolans första 100 år beskriver Signild viktiga händelser och utvecklingssteg under de senaste 50 åren. Visste du till exempel:

  • Att Kävesta var en av landets största folkhögskolor på 70-talet, innan delningen som ledde till bildandet av Örebro folkhögskola?
  • Att Skolan fick sina första datorer 1985, och att priset motsvarade nära 200 000 kronor i dagens penningvärde?
  • Vad skolöverstyrelsens avveckling på 90-talet betydde för folkhögskolornas organisering?

Läs hela skriften som pdf

Här kan du läsa hela jubileumsskriften digitalt, antingen direkt på sidan eller ladda ner:

Vill du dela din Kävestaberättelse?

Under jubileumsläsåret 2023 – 2024 tar vi gärna emot och publicerar berättelser från Kävesta, oavsett vilket år det rör sig om. Om du vill dela med dig, använd formuläret på länken nedan eller kontakta oss på info@kavesta.fhsk.se.

Juluppehåll 2023

22 december, 2023

Kävesta folkhögskola har stängt 22 december 2023 till 8 januari 2024. Här hittar du kontaktuppgifter vid akuta ärenden under juluppehållet.

Akuta ärenden

Om du har ett akut ärende, kontakta:

Lisa Rosander, rektor
070-552 82 06
lisa.rosander@kavesta.fhsk.se

Anci Gunnarsson, skolsekreterare
070-713 38 38
anci.gunnarsson@kavesta.fhsk.se

Anna Cete, biträdande rektor – Allmän kurs.
070-201 12 55
anna.cete@kavesta.fhsk.se

Anna Sandberg, biträdande rektor – Musiklinjen, Danslinjen och Konst- och formgivningslinjen.
0790-987 686
anna.sandberg@kavesta.fhsk.se

Melissa Persson-Fernsten, husmor
SMS: 070-607 45 81
melissa.fernsten@kavesta.fhsk.se

Välkommen till skolstart på Allmän kurs vårterminen 2024

15 december, 2023

Vårterminen startar 10 januari 2024. De första dagarna på terminen är till för att få information om det kommande läsåret, samtala om vår skolform och att umgås och lära känna varandra i klassen.

Här finns information om vilka tider som gäller och hur schemat ser ut första veckan, samt länkar för dig som behöver hjälp att hitta till skolan. För dig som är ny på skolan finns också inbjudan till en prova på-dag.

Läs mer

Då förändrades livet – en hälsning från ”60-åringarna”

10 december, 2023

Samtidigt som Kävesta folkhögskola firar 150 år, så 60-årsjubilerar en grupp före detta deltagare. De möttes när de studerade på skolan 1963 och har sedan dess med jämna mellanrum setts på Kävesta för att upprätthålla kontakten. Vi är glada att få dela följande berättelse från Torbjörn Karlsson, som under en tid var elevrådsordförande på skolan.

Då förändrades livet

1963

Vi kom från olika håll med olika erfarenheter. Några hade mer eller mindre klara mål, andra sökte något utan att veta riktigt vad. Det som förenade oss var att vi ville förändring.

Nu skulle det nästan ofattbara ta sin början, att i två år sitta och ta emot kunskap, dessutom på dagtid.

Gamla skolminnen dök upp: att sitta tyst och stilla, stå upp när man skulle svara, hot om skamvrå och örfil.

Allt detta förbleknade snart. Här möttes vi av vänlighet och genuint människointresse, vi kände oss respekterade och jämlika.

Det blev inte bara fördjupning i gamla ämnen utan även bekantskap med nya, bland annat psykologi. För mig var även engelska något nytt.

Förutom utbildning fick vi dessutom kulturell bildning i form av konsthistoria, inblick i klassisk musik samt teater- och operabesök. Mest minnesvärda var lektionerna i klassisk musik där många av oss lärde sig att höra kamelerna trampa fram på den persiska marknaden, en del påstod sig till och med se dem.

Efter skoldagen och en god middag börjar nästa fantastiska upplevelse. Vi åker inte hem, vi är ju hemma!

Basen för läxläsning och den första sociala kontakten var ett dubbelrum i elevhemmet, ”Asgård” för manliga och ”Nuckebo” för kvinnliga elever. En enastående miljö för social utveckling och kamratskap. Några fann varandra för hela livet.

Utbildningen förde oss vidare till olika vidareutbildningar och yrkesval, den kulturella bildningen öppnade våra sinnen och internatformen bidrog i hög grad till att utveckla vår sociala förmåga.

Klassfoto från Kävesta 1963.
Hela årskurs 1963 – 1964. Torbjörn Karlsson näst längst upp till vänster.

2023

Kävesta Folkhögskola firar 150 år. Vi är 13 stycken som träffas här, 60 år sedan vi träffades första gången.

Skolan har naturligtvis förändrats, till det yttre genom nya byggnader, till det inre med nya ämnen och inriktningar. En anpassning till ny tid och nya behov.

Men det viktigaste har inte förändrats. Vi möts som alltid av värme och öppenhet. Man känner sig sedd och betydelsefull.

Kävestaandan lever kvar!

Torbjörn Karlsson

Deltagare från Kävesta 1963 -1964 träffades på Kävesta 17 maj 2023. Längst bak till vänster: Lars Laurén, lite skymd Torbjörn Karlsson, Maj-Britt Karlsson f. Torstensson, Göran Warnander, Sven-Olov Einarsson, Inger Lundström, Vello Pihel. Andra raden från vänster: Kennet Haglund, Margareta Haglund, Yngve Hansson. Längst fram från vänster: Hjördis Götze f. Törnfeldt, Jörgen Folkesson, Jan Gustavsson

Vill du dela din Kävestaberättelse?

Under jubileumsläsåret 2023 – 2024 tar vi gärna emot och publicerar berättelser från Kävesta, oavsett vilket år det rör sig om. Om du vill dela med dig, använd formuläret på länken nedan eller kontakta oss på info@kavesta.fhsk.se.

150 år sedan första uppropet på Vrana herrgård

3 november, 2023
Personal utanför Vrana herrgård.

På dagen för 150 år sedan, den 3 november 1873, samlades 35 förväntansfulla ungdomar vid Vrana herrgård utanför Sköllersta. De hade kommit för att delta i länets första folkhögskolekurs. Samlingen markerar födelsen av Örebro läns folkhögskola, som senare bytte namn till Kävesta folkhögskola.

Besök på historisk mark

En lite grupp personal trotsade dagens regnoväder och besökte Vrana säteri, som platsen nu heter. Nuvarande ägarna var snälla och välkomnade gruppen in i huset. Väl i skydd från regnet kunde de skåla i cider i samma rum där de första eleverna troligen samlades 1873.

Efter skålen gick färden vidare till Ekeby kyrka, där Adolf Coyet ligger begravd. Coyet var en av de inflytelserika personligheter som drev på för att inrätta länets första folkhögskola. Det är även tack vare honom som starten skedde just på Vrana. Han ägde nämligen gården och lät skolan använda byggnaden utan kostnad i fem år.

Från ”bondehögskola” till estetisk profil

Skolan flyttade till sitt nuvarande säte i Kävesta efter dessa fem år, 1878. Sedan dess har hon utvecklats och förändrats för att möta tidens utbildningsbehov, från en utpräglad ”bondehögskola” som lockade traktens ungdomar, till att ha en estetisk profil och ta emot elever från hela landet.

– Det är positivt att Kävesta folkhögskola under sina många år utbildat både estetiska elever, ofta för fortsatta studier, samt ökat sitt engagemang för att fler studerande ska klara sin gymnasiebehörighet. Det bidrar till ett starkare samhälle där kulturen får vara en naturlig del av livet, säger Charlotta Englund, regionråd och ordförande för regionala tillväxtnämnden, tillika skolans styrelse.

Gruppfoto, ett trettiotal män med hatt och kavaj.
Den första årskursen från 1873. Fotokopia i skolmuseumet på Kävesta.

En skolform lika aktuell idag som för 150 år sedan

Folkhögskolans strävan att erbjuda allmän medborgerlig bildning är lika aktuell idag som för 150 år sedan. P A Gödecke, som var skolans första rektor, skrev i en årsberättelse att folkhögskolans uppdrag är att ”varje lärjunge ska finna guldet i sitt eget hjärta, för att vara till glädje för sig själv, men också för att bli en del i samhället”.

– Jag tycker det citatet är fint och sant. Folkhögskolans viktigaste uppdrag är fortfarande att förutom ämneskunskaper också utveckla varje individs förmåga att se sitt eget värde. Man måste tycka om sig själv för att respektera andra och känna att man kan vara en del av samhället, menar skolans nuvarande rektor, Lisa Rosander.


Historiska fakta om Kävesta folkhögskola

  • Skolan flyttade från Vrana till sitt nuvarande säte i Kävesta 1878. Det då nybyggda skolhuset finns kvar än idag och är troligtvis en av landets äldsta folkhögskolebyggnader som fortfarande är i bruk.
  • Till den första så kallade ”vinterkursen” 1873 antogs 36 elever, varav 35 närvarade vid uppropsdagen 3 november. Skolan var som störst på 1970-talet med nära 400 elever i långa kurser. Idag har skolan cirka 170 elever.
  • En kvinnlig folkhögskolekurs startade i Öskevik utanför Nora 1880 och flyttade till Kävesta 1888. Männens kurser gick på vintern och kvinnornas på sommaren, fram till 1928 då kvinnorna för första gången fick medverka under vinterns andra årskurs.
  • Under de första 34 åren saknade skolan internat och eleverna inhystes hos familjer i bygden. Skolans första internatboende stod färdigt 1907 och är ännu i drift. Idag finns totalt sex internathus med plats för nära 70 elever.
  • Örebro läns landsting (idag Region Örebro län) tog helt över ägandeskapet 1955 och gav då skolan dess nuvarande namn: Kävesta folkhögskola.
  • 1959 startades en filialverksamhet i Örebro, som 1980 knoppades av och blev en självständig skola: Örebro folkhögskola.
  • Kävesta folkhögskolas nuvarande estetiska profil beslutades av Örebro läns landsting 1981. Idag går hälften av skolans elever förberedande utbildningar i dans, konst och musik medan den andra hälften studerar behörighetsgivande ämnen på allmän kurs.

Lediga platser på Allmän kurs vårterminen 2024

24 oktober, 2023

Nu har antagningen till Allmän kurs vårterminen 2024 öppnat. Terminen startar 10 januari och vi tar emot nya ansökningar löpande. För att vara säker på att få en plats bör man ansöka så snart som möjligt.

Allmän kurs ger bättre möjlighet att få jobb och studera vidare

Allmän kurs är en utbildning för vuxna som vill ta igen gymnasiet. På Kävesta folkhögskola kan du läsa in:

  • alla grundläggande behörigheter för högskolestudier (och vissa särskilda behörigheter)
  • svenska/SvA, engelska eller matematik från grundskolan

Efter Allmän kurs har man lättare att få ett jobb. Man kan också studera vidare på universitet eller yrkeshögskola.

Ett sätt att förändra sitt liv

Gabriel står med ryggen mot kameran i ett snöigt landskap. I bakgrunden syns flera röda hus, en gärdesgård och en liten damm.

För Gabriel var folkhögskolan en chans att skapa förändring i sitt liv:

– Jag fick inte med mig något från gymnasiet. Det var mycket utanför skolan som tog upp min tid. När jag hade hanterat det och var mer i balans, då kände jag att det var dags att ta igen det jag lämnat.

Bra möjlighet att få hjälp och stöd

På Kävesta kan du ha nära kontakt med dina lärare. Vi har dessutom ett stödteam som hjälper både dig och lärarna att göra undervisningen så bra som möjligt.

En familjär miljö

Porträttfoto där Emma tittar in i kameran. Emma har svart hoodie. I bakgrunden syns två röda hus.

För Emma blev Kävesta folkhögskola en plats där hon kunde vara sig själv:

– Tidigare var jag utsatt för mobbning i skolan. Men på Kävesta känner jag mig trygg, jag har landat. Det är en familjär miljö och jag känner mig välkommen.

Ett annat sätt att studera

Undervisningen på folkhögskola är annorlunda mot till exempel gymnasiet och Komvux.

Folkhögskolan är en social studieform som bygger på att man gör saker tillsammans.

Vi arbetar framför allt med diskussioner, redovisningar, praktiska övningar och grupparbeten.

Chockad av skillnaden

Moa står i ett bibliotek och tittar in i kameran. Moa har en svart- och vitrandig tröja i zebramönster.

Moa blev lite chockad över hur stor skillnaden var mellan gymnasiet och folkhögskolan:

– Jag tror absolut att fler skulle lyckas i skolan om det var en sådan här typ av undervisning överallt. Det är inte bara bestämt att alla ska klara att skriva prov eller få underkänt. Varför är det inte så här i alla skolor?

Mer information om Allmän kurs

All information om undervisningen, stöd, behörigheter, kostnader med mera finns här:

Allmän kurs på Kävesta folkhögskola

Ansök till vårterminen 2024

Antagningen till vårterminen 2024 är öppen. Skolan startar 10 januari 2024.

Vi tar tar emot och antar nya sökande löpande. Ansök så snart som möjligt för att vara säker på att få en plats.

Christina berättar om arbetet i köket på 60-talet

13 oktober, 2023

Christina Gullberg arbetade i köket på Kävesta folkhögskola på 60-talet. Det här är hennes berättelse om hur man bodde och arbetade på skolan vid denna tid. Vi vill rikta ett varmt tack till Christina och hennes dotter Susanne för detta bidra till Kävesta folkhögskolas 150-årsjubileum.

Läs mer

Carl-Johan minns sin tid på Kävesta i slutet av 60-talet

15 september, 2023
Porträttafoto av Carl-Johan som har vitt hår, gråbrun rutig skjorta och ler snällt. Text på bilden: - Jag önskar verkligen att folkhögskolan får fortsätta finnas och att alla möjliga olika inriktningar får finnas.

På en sommarkurs i träslöjd 2023 hör Miriam av en slump Carl-Johan berätta om förra gången han gick på folkhögskola: vid Kävesta 1967-1969. Tillsammans gör de en intervju för www.folkhögskola.nu, där Miriam jobbar. Här är ett utdrag.

Sjuårig folkskola gav ingen lust att studera vidare

När Carl-Johan var ung såg inte utbildningssystemet likadant ut som idag. Han gick endast sju år i folkskolan. Skoltiden gav honom dessutom dåligt förtroende att studera.

– Jag hade gått om tvåan och hade stora problem med läs- och skrivsvårigheter och med dyskalkyli och jag hade väldigt lite social förmåga. Så när jag slutade skolan hade jag ingen som helst lust att läsa vidare.

Efter folkskolan började Carl-Johan köra häst i skogen, och fortsatte sedan med militärtjänst, bland annat sex månader för FN. Men han kände att han ville något mer.

– Jag kände att jag måste göra något annat, jag kan inte ha det såhär för då kommer jag att gå under. Jag ville komma ut i samhället. Där vi bodde fanns det flera syskonskaror som aldrig kom ut, utan som bara bodde för sig själva. Så ville inte jag ha det. 

Folkhögskolans pedagogik fungerade bra

Valet föll på Kävesta folkhögskola, där han kunde studera vid Allmän kurs för att läsa in motsvarande realskola och ta studenten. Folkhögskolans pedagogik fungerade bra för Carl-Johan.

– Jag minns att vi hade en lärare i svenska och jag som hade svårt just med svenskan fick lära mig att göra på väldigt många olika sätt. På så vis fångade man in hur varje människa var och på vilken nivå den låg och sen fick man jobba utifrån det. Man kan säga att det var olika krav beroende på var man befann sig och det fungerade jättebra.

Förutom behörigheter för vidare studier så fick Carl-Johan även ett stärkt självförtroende, känslan av att kunna lyckas.

– Under det andra året hade flera läst in så pass mycket att de kunde tenta av realskolan och studenten. Och jag som hade haft så svårt… Jag lyckades tenta av svenskan och fick litet a! Hur det kändes? Ja det var jättebra! Egentligen var det ju hårt jobb som låg bakom, men det var samtidigt jätteroligt.

Viktigt att vuxna får chansen att fortsätta lära sig

Under de femtio år som gått sedan Carl-Johan studerade på Kävesta har han hunnit läsa på vuxengymnasium och socialhögskolan. Han har ett långt yrkesliv bakom sig som kurator och psykoterapeut. Folkhögskolan var en möjlighet som har vill att alla ska kunna få.

– Jag önskar verkligen att folkhögskolan får fortsätta finnas och att alla möjliga olika inriktningar får finnas. Det är så viktigt att även vi som är vuxna får chans att fortsätta lära oss. Och så är pedagogiken så bra.


Intervjun publicerades först av Miriam Steinbach (även foto) på www.folkhögskola.nu 17 augusti 2023. Läs originalartikeln:

Det är så viktigt att få fortsätta lära

Sommaruppehåll 2023 / Kontaktuppgifter

14 juni, 2023
Ett rött hus syns bakom en gärdesgård.

Kävesta folkhögskolas expedition har sommaruppehåll 1 juli till och med 6 augusti 2023. Här hittar du kontaktuppgifter vid om du har frågor om din utbildning eller vill lämna återbud, samt kontaktuppgifter vid akuta ärenden.

Läs mer