Så gick Skolvalet 2018 på Kävesta

10 september, 2018

Fredagen före riksdagsvalet deltog Kävesta folkhögskola i Skolvalet 2018. Skolvalet är ett sätt att pröva på att rösta, särskilt för dem som kanske inte gjort det förut.

Både deltagare och personal röstade. Valdeltagandet blev 65,3%.

Resultatet ser du både i filmen, där Elisabeth berättar lite mer om valet, och här nedan.

Om skolvalet på Kävesta

Resultat Skolvalet 2018

Diagram med resultat från skolvalet 2018 på Kävesta. Resultatet finns i text under bilden.

Resultat Skolvalet 2018 – Kävesta

V: 34,5
S: 25,3
MP: 10,6
M: 6,3
C: 5,7
L: 4,2
SD: 2,8
Fi: 2,8
KD: 1,4
Piratpartiet: 1,4
Övriga: 1,4
Blankt: 3,5

Skolan samlades för årlig volleybolltävling

31 maj, 2018

Näst sista dagen fick vi gotta oss både med musik av partybandet på förmiddagen, och traditionsenlig volleybolltävling på eftermiddagen.

Fantastiskt väder, peppad publik och engagerade lag skapade en riktigt härlig stämning.

När dammet lagt sig stod en av klasserna från Allmän kurs som segrare. Grattis och väl spelat alla som var med!

Bilder från volleyboll 2018-05-31

 

Fartfylld debatt på Kävesta

8 maj, 2018

Med tanke på höstens val höll Kävesta förra veckan en politisk debatt för alla deltagare och personal. Samtliga riksdagspartier var inbjudna och representerades av flera riksdagsledamöter samt höga namn på riksdagslistorna.

Deltagarna i avgångsklasserna på Allmän kurs ansvarade för att konstruera frågorna i förväg. Debatten utgick ifrån fyra ämnen som debatterades i duellform, men möjlighet till kortare instick från övriga partier:

• Integration – SD & C
• Trygghet/brottslighet: V & L
• Jobb och utbildning: KD & MP
• Välfärd: S & M

Partierna svarar på frågor från publiken.

Partierna svarar på frågor från publiken.

Lärarna Tom Landberg och Elisabeth Wood modererade debatten.

– Jag tror upplägget med korta debatter på tio minuter var bra, för det kräver att man är konkret och håller sig till ämnet. Det blev bra fart och de korta inspelen från övriga partier under varje ämne tydliggjorde partiernas ståndpunkter, menar Tom.

Debatten avslutades med ett par publikfrågor, bland annat om alkoholmonopolet och gårdsförsäljning samt partiernas syn på folkhögskolor, där alla verkade positivt inställda.

Kronprinsessan Victoria besökte Kävesta

23 april, 2018

Kävesta fick fint besök dagen före Kävestadagen, då Kronprinsessan Victorias landskapsvandring stannade till vid skolan 20 april 2018.

Möttes av vårsånger på Kävesta

Efter en vandring genom Sörön och Kvismarens naturreservat, samt snokspaning på Öby kulle, åkte Kronprinsessan Victoria till Kävesta folkhögskola för lunch och en stunds vila.

På Kävesta möttes Kronprinsessan av Musiklinjens kör som sjöng vårsånger.

Laxlunch

Efter en lunch på bland annat helstekt lax med romsås, biffar på gröna ärtor och kikärtor samt dillslungad potatis med sockerärtor väntade nästa del – en cykeltur till närbelägna Kvarntorpshögen.

Efter justring av hjälmar och en fanfar cyklade så en skara på runt 70 cyklister, inklusive en enhjuling, iväg med Kronprinsessan och Örebro cykelförening i täten.

Rektor berättar mer

I videoklippet nedan berättar rektor Lisa Rosander lite mer om besöket:

Bildgalleri

 

Agenda 2030 – Temadag 2018-04-12

16 april, 2018

Vad är Agenda 2030? Förra veckan fick vi svar på denna fråga när skolan hade en halv temadag om FN:s globala hållbarhetsmål.

Dagen började med en gemensam föreläsning i aulan. Wilhelm Björn och Tom Landberg, lärare på Allmän kurs, berättade mer om de 17 målen.

Efter fikat gick deltagarna på en minnespromenad, för att repetera målen. Klassvis hade vi också grupparbeten och diskuterade hur hållbarhet och utveckling förhåller sig till varandra.

Wilhelm Björn berättar mer

Wilhelm Björn är lärare på Allmän kurs och sitter även med i folkhögskolornas nationella arbetsgrupp för Agenda 2030: Folkhögskolan i världen. Här berättar han mer om temadagen:

Svante Weyler om antisemitism idag

22 mars, 2018

Svante Weyler från Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) besökte Kävesta och föreläste på Aktuellt idag. Svante talade om kommitténs roll och om hur antisemitiska tankefigurer från förr finns även i dagens samhälle. Samt om hur samma tankesätt som motiverar judehat kan motivera hat mot andra grupper i samhället, vilket är viktigt att tänka på idag.

Sverige kunde lika gärna varit månen

Svante beskrev hur lätt det var under hans uppväxt att inte se hur minoriteter behandlades illa, eftersom majoriteten var så lika varandra. Ett sorts motto kunde vara ”alla får finnas, så länge man inte sticker ut”.

– När jag växte upp kunde Sverige lika gärna varit månen. Nu håller Sverige på att bli som ett vanligt land på jorden, där innevånarna kommer från hela världen. Ni som växer upp här nu har en stor förmån i att träffa människor med många olika bakgrunder, menade Svante.

Ökande antisemitism i Europa

Genom att koppla historien till nuet visade Svante hur liknande tankefigurer som motiverade förintelsen av judar i Europa på 30-talet kan hittas överallt även idag.

-Det spelar ingen roll om det är föreställningen att smålänningar är snåla eller att judar är giriga. Om du inte frågar dig varför du tänker så, kan dessa fördomar leda till hemska saker.

I undersökningar som mäter antisemitism i ett samhälle brukar man till exempel fråga om man anser att det finns en judisk konspiration. I Sverige svarar cirka fem procent av medborgarna på ett sätt som avslöjar ett antisemitisk tankesätt.

– Dessa tankar har funnits i två tusen år. Från de tidiga kristna prästerna som menade att judarna dödade Jesus, vilket är märkligt då det var romarna som utfärdade dödsdomen och Jesus själv var jude, till Hitler som drevs av judehat. Oroande är att denna siffra nu ökar i många länder, till exempel Ungern där ungefär femtio procent av innevånarna svarade på ett sådant sätt, berättade Svante.

Svante Weyler på scenen i aulan. Han håller upp ett finger i luften.

Svante Weyler på Kävesta 2018-03-22

Varför står jag här och viftar?

Många har frågat Svante, som inte själv är jude, varför han engagerat sig i Svenska kommittén mot antisemitism.

– Varför är jag så uppspelt? Varför står jag här och viftar med armarna? Det är Imre Kertész, som jag varit förläggare åt. Han överlevde förintelsen och trots att han gick bort härom året petar han mig ofta i sidan och säger ”förintelsen är inte judarnas grej, det är också din grej”. Jag vill göra folk uppmärksamma på vad som händer när man har en bestämd negativ uppfattning om en annan människa.

Kävesta firade att den svenska folkhögskolan fyller 150 år

20 mars, 2018

I förra veckan firade vi att den svenska folkhögskolan som studieform fyller 150 år 2018. Det blev bakelser och tal av rektor Lisa Rosander i matsalen.

De första folkhögskolorna i Sverige startade alltså 1868, och Kävesta var inte långt efter. Kävesta drog igång 1873, och har alltså varit aktiv i 145 år!

Folkhögskolorna viktiga för demokratin

Varför är folkhögskolorna värda att fira? Så här säger Kävestas rektor Lisa Rosander:

Fossilt är fossilt – Aktuellt om hopp och allvar i klimatfrågan

8 februari, 2018

Malin Isaksson och Therese Hjelseth besökte Kävesta för denna veckas aktuellt. De arbetar båda två med miljö- och klimatfrågor inom Region Örebro län. Under föreläsningen fick vi lära oss mer om de mål och strategier som finns internationellt, nationellt och regionalt, för att minska människans klimatpåverkan.

Parisavtalet ger hopp

Gränsen för vad vår jord tål, så att vi människor kan fortsätta leva här, beror på många olika saker. Klimatet är en del, men vi behöver även ta hänsyn till försurning, förändrad markanvändning och att många djurarter dör ut.

– Parisavtalet är viktigt. Om alla länder som skrivit på också följer det, så kommer vi kunna nå en temperaturökning på 1,5 grader, vilket är under tvågradersmålet. Det visar att det finns hopp om att saker är möjliga att göra, även om läget är allvarligt, berättade Malin Isaksson, utredningssekreterare på staben hållbar utveckling.

Positiva exempel från länet

Inom Örebro län kan man också se en positiv utveckling inom vissa områden. Bland annat berättade Therese Hjelseth, områdeschef på energi och klimat, att i Örebro län minskar växthusgasutsläppen  snabbare än riksgenomsnittet. Samtidigt räknas inte alla utsläpp med. Till exempel finns det ett mörkertal som handlar om vår privata konsumtion.

– Det är ju lätt att tänka att det är miljövänligt att handla via nätet. Men varorna måste fortfarande skickas. Om någon av er var och hämtade ut paket innan jul så såg ni hur många paket som skickas – och en stor del av dessa flögs långa sträckor, förklarade Therese.

Therese Hjelseth på Aktuellt 2018-02-08

Therese Hjelseth på Aktuellt 2018-02-08

Kävesta en föregångare inom Region Örebro län

Region Örebro läns miljöarbete handlar bland annat om att minska mängden engångsprodukter, som ofta används inom sjukvården. Nästan 28 % av organisationens miljöpåverkan kommer från dessa produkter. Men genom att byta ut t.ex. engångslakan, engångskläder och engångshanddukar så kan denna miljöpåverkan minska. Regionen ansvarar även för busstrafiken, som till stora delar går på biogas och rapsbaserade drivmedel.

Malin Isaksson menade också att Kävesta folkhögskola var ett inspirerande exempel inom Regionens verksamhet.

– Ni är verkligen en föregångsverksamhet, bland annat så som ni arbetar med ekologisk och rättvis mat i köket. Även Musikens hus representerar en ny typ av byggnad inom regionen, som är mycket miljövänlig och energieffektiv.

Miljögruppens aktiviteter

På Kävesta har det länge funnits en aktiv miljögrupp, med engagerade deltagare. Nu kommer gruppen att bli större, med representanter från alla klasser och utbildningar. Malin Norberg, som länge varit aktiv i gruppen, avslutade Aktuellt med att berätta lite om vad som skett genom åren.

– Vi har haft flera klädbytardagar som varit populära och gjort studiebesök, till exempel på Kung Markatta, berättade Malin.

Malin berättade om miljögruppens aktiviteter

Malin berättade om miljögruppens aktiviteter

Vill du läsa mer?

Energi- och klimatprogram för Örebro län 2017 – 2020

Parisavtalet

Kävestas miljöarbete

Miljögruppen ordnade klädbytardag

Örebro rättighetscenter föreläste om diskriminering

25 januari, 2018

Örebro rättighetscenter besökte Kävesta för att föreläsa på Aktuellt 25 januari 2018. Petra Elb, verksamhetsansvarig, berättade om organisationens arbete mot diskriminering.

Örebro rättighetscenter är en av 16 antidiskrimineringsbyråer i landet. Hos dessa kan var och en få gratis juridisk rådgivning i diskrimineringsärenden. Det innebär fall där någon blivit missgynnad utifrån minst en av de så kallade diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder
Petra framför en whiteboard där de sju diskrimineringsgrunderna är skrivna.

Petra Elb föreläste om diskriminering på Kävesta

Om du är osäker kan du få hjälp

Men hur vet jag om jag blivit utsatt för diskriminering, och hur går jag vidare med ärendet?

– Det spelar ingen roll om den som diskriminerar gör det med goda eller onda intentioner. Om man uppfattar det som diskriminerande eller kränkande så är det fel. Och då kan man kontakta oss, så kan vi ta reda på vad som gäller, berättade Petra.

Kampen för allas lika rättigheter fortsätter

Petra berättade  kort om några av de steg som tagits för allas lika rättigheter under de senaste 100 åren.

– 1939 var det tillåtet att avskeda arbetande kvinnor som var gravida. Viktigt att komma ihåg är att alla dessa steg togs för att folk kämpade för sina rättigheter. En intressant aktion var till exempel när många började ringa in till Försäkringskassan och sjukanmäla sig, ända tills homosexualitet slutade klassas som en sjukdom 1979. Det är spännande att tänka på vad vi i framtiden kommer att titta tillbaka på och se som orättvisor idag, sade Petra.

Kontakter

Örebro rättighetscenters hemsida

Diskrimineringsombudsmannen

 

Journalisten Anna Roxvall besökte Kävesta 2018-01-11

15 januari, 2018
Anna Roxvall på scen på Kävesta folkhögskola

Anna Roxvall var vårens första föreläsare på Aktuellt. Anna berättade om sitt arbete som frilansjournalist med fokus på Afrika.

Nyfiken regnskogskämpe

Redan 1990 gav Anna ut sin första egna tidning ”Läjesnytt”, för att samla ihop pengar till att rädda regnskogen. Ett lyckat tilltag, både för att samla in pengar och stilla sin egen sexåriga nyfikenhet.

– Det var ett bra sätt att som barn få fråga vuxna saker helt ohämmat. Och ingen säger ju nej till en sexåring som kommer och vill sälja sin egen tidning, berättade Anna.

Att vara där inga andra är

Efter journalisthögskolan arbetade Anna ett kort tag som redaktionell reporter. Hon ville dock något annat och satsade tillsammans med Johan Persson på att göra reportage från platser där inte så många andra journalister fanns.

– Vår första resa gick till Kongo-Kinshasa. Vi hade uppfattat att där pågick en konflikt som inte syntes i svensk media. Det slutade med att vi hamnade i den största rebelloffensiven på 20 år.

anna-roxvall-2017-01-11-02

Anna Roxvall på Kävesta 2019-01-11

Världen är som ett pussel

Under föreläsningen lärde vi oss mer om det politiska läget i olika Afrikanska länder, och hur det är att arbeta som frilansjournalist.

Enligt Anna var tre saker som lockade med journalistyrket att få lära sig nya saker, träffa nya personer samt att ta emot och förmedla andras historier.

– Världen är som ett pussel. Som journalist hjälper man sina läsare att förstå världen och människorna i den bättre, en pusselbit i taget.

Är det inte jättefarligt?

Några vanliga frågor som ofta förekommer om man arbetar som frilandsjournalist tog Anna också upp. Främst frågan om säkerhet och om man inte känner sig rädd ofta?

– Statistiskt sett är väl trafiken fortfarande farligare än själva konflikten man befinner sig i. Men samtidigt har respekten för journalister minskat radikalt bara de senaste tio åren. Många är inte längre rädda för att vara taskiga mot journalister.

Anna tryckte samtidigt på vikten av att vara paranoid, främst för att inte röja sina källor.

– Vi har sällan bott någon längre tid i ett konfliktområde och raderar kontakter på våra telefoner ofta. Är man slapp så riskerar man att ha ihjäl de personer som hjälper en.

anna-roxvall-2017-01-11-03

Anna Roxvall på Kävesta 2018-01-11

Journalistik kostar

En annan intressant frågar var hur mycket det kostar att göra dessa reportage.

– Vår budget för två veckor i Burundi var 48 120 kronor, som vi fick lägga ut själva. Ett stort reportage på flera sidor betalar en kvällstidning ungefär 20 – 25 000 kronor för, berättade Anna.

Det ställer frågor om vad vi är beredda att betala för kvalitativ journalistik.