Kävesta folkhögskolas deltagande i skolvalet till EU-parlamentet

27 maj, 2019
Diagram. Siffror finns i brödtexten.

Fredagen innan det ordinarie EU-valet ordnade vi skolval här på Kävesta folkhögskola.

Skolvalet var avslutningen på ett par veckors arbete och fokus kring EU-valet. Bland annat hade vi besök av Klas Jansson från Europaparlamentets kontor i Stockholm, och en EU-debatt med samtliga partier som tidigare satt i EU-parlamentet.

Diagram. Siffror finns i brödtext.

Skolval 2019 – diagram

Resultat skolval EU-valet 2019

I skolvalet på Kävesta folkhögskola blev Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet de tre största partierna. De följdes av Moderaterna, Feministiskt initiativ och Liberalerna:

Miljöpartiet: 28,2 %
Socialdemokraterna: 23,3 %
Vänsterpartiet: 11,7 %
Moderaterna: 8,7 %
Feministiskt initiativ: 8,7 %
Liberalerna: 5,8 %
Centerpartiet: 3,9 %
Kristdemokraterna: 2,9 %
Blanka: 1,9 %
Sverigedemokraterna: 1 %
Piratpartiet: 1 %
”S”: 1 %
Tom partiet: 1 %
Andreas S: 1 %

Upptakt inför EU-valet med debatt och information

20 maj, 2019
EU-debatt på Kävesta folkhögskola

I förra veckan drog vi igång upptakten till EU-valet den 26 maj här på Kävesta. På torsdagen höll vi ett Aktuellt med information om EU-valet och EU-parlamentet. Informationen följdes sedan upp av en EU-debatt här på skolan.

Allmänbildande EU-debatt

Samtliga partier som representerar Sverige i Europaparlamentet var inbjudna till debatt om viktiga EU-frågor. Deltog gjorde Lucas Persson (c), Martha Wicklund (v), Eva-Lena Jansson (s), Lotta Olsson (m), Katarina Folkesson (mp), Johan Pehrson (lib), Lennart Bondeson (kd), Daniel Spiik (SD) och William Grönlund (FI).

Debatten startade med att varje parti fick två minuter var för att beskriva EU:s största utmaning och hur de tror EU kommer se ut om fem år, när kommande mandatperiod är slut. Därefter möttes de i korta ”dueller” på tio minuter med två eller tre deltagare. Efter varje duell fick övriga medverkande ge replik. Teman för duellerna var:

  • Klimat och miljö (V & M)
  • Öka makten till EU? (Lib & KD)
  • Fria rörligheten kontra kontroll (MP & S)
  • Mänskliga rättigheter (C, FI & SD)
FI, C & SD möttes i duell

FI, C & SD möttes i duell

Självklart är det svårt att sammanfatta nästan två timmars debatt. Men att få höra alla partier komma till tals verkar i sig vara något som skolans deltagare uppskattade:

Kul att Kävesta lyckats samla alla EU-parlamentspartier och att det blev en seriös debatt utan pajkastning.

Politikerdebatten gav oss deltagare en timmes intensiv allmänbildning. En fantastisk möjlighet som jag inte har fått på någon annan skola.

EU-parlamentet informerade

Dagen innan debatten hade vi Aktuellt med tema EU-valet. Då fick vi besök av Klas Jansson n från EU-parlamentets kontor i Stockholm.

Klas gav en bra överblick av vilka Sveriges nuvarande EU-parlamentariker är, vilka grupper de tillhör i EU-parlamentet och hur det går till när man stiftar lagar i EU.

Klas Jansson informerade om EU

Klas Jansson informerade om EU

Överskådlig information blandades med fakta som nog inte många hade koll på, som t.ex. att:

• det i vissa länder är obligatoriskt att rösta i valet
• det tar i genomsnitt 22 månader för en ny lag att gå från förslag till beslut
• valdeltagandet i EU-valet i Sverige 2014 var 51 % (jämfört med 87 % i senaste riksdagsvalet)

En del i EU-parlamentets arbete är att undersöka vilka frågor de olika ländernas medborgare tycker är viktigast. De tre viktigaste frågorna för de svenskar som deltog i den senaste undersökningen var:

1. Bekämpa klimatförändringar och skydda miljön
2. Främja mänskliga rättigheter och demokrati
3. Hur EU bör fungera i framtiden

Skolval 24 maj och officiellt val 26 maj

Nu återstår en ytterligare del i upptakten till EU-valet. På fredag 24 maj håller vi skolval för alla deltagare och personal på Kävesta. Det är en möjlighet att pröva hur det är att rösta.

Sedan är det dags för det riktiga valet på söndag 26 maj och vi hoppas att alla tar sig tid att rösta.

Besök från Open Art – en konstbiennal in your face

7 februari, 2019
Open Art besökte Aktuellt

Till vårterminens andra Aktuellt fick vi besök av Sofia, som berättade om konstfestivalen Open Art.

Open Art drog igång 2008 och utvecklades snart till en fast biennal – vilket betyder att den återkommer vartannat år. Open Art brukar omfatta runt 100 verk, utspridda i hela Örebro.

– Vår princip är lite att vara ”in your face”. Alla ska kunna möta konst på väg till skolan eller ICA, oavsett om du är aktivt intresserad eller inte, berättade Sofia.

Flera verk har skapat livlig debatt och diskussioner, t.ex. en enorm gul kanin på Stortorget och en stor skulptur av en pojke som kissade i Svartån.

– Konstverken måste inte alltid vara ”fina”. Det är bra att konsten skapar samtal och möten mellan människor. Många var skeptiska när vi byggde in Engelbrekstatyn på Stortorget i ett annat verk. Man sa: ”Va, ska vi inte få se Engelbrekt på hela sommaren?!”. Men istället blev det så att besökarna fick komma närmare och se statyn i ögonhöjd. Det blev en wow-upplevelse.

Open Art 2019 pågår mellan 8 juni och 1 september.

Lars Karlsson berättade om sin uppväxt och sitt konstnärskap

28 januari, 2019

Till vårterminens första Aktuellt fick vi roligt nog besök av en tidigare Kävestadeltagare, Lars Karlsson, som idag är aktiv som illustratör och konstnär under namnet Trolldoom. Lars studerade på Allmän kurs med konstinriktning 1995-1996 samt 2006-2007.

– Jag kan inte hjälpa att bli lite sentimental när jag står här på scenen på min gamla skola, inledde han föreläsningen.

En tragisk barndom

Lars berättade sin livshistoria, om hur han efter en problemtyngd barndom fann ett hem i konsten. Han växte upp i en familj med en sjukpensionerad och alkoholberoende far.

– Redan på dagis blev det struligt. Jag rymde ofta och ville inte äta maten jag fick. Jag kunde inte koppla av, för jag visste inte vad som skulle hända när jag kom hem.

Beteendet fortsatte på lågstadiet och när han gick i andra klass blev Lars placerad på barnhem efter vad han beskriver som en rad missförstånd mellan skolan, socialtjänsten och polisen. Därefter hamnade han hos en fosterfamilj där den äldre fosterbrodern och familjens pappa utsatte Lars för våld och kränkningar. Under tiden gick Lars far bort och han mådde allt sämre.

– När jag till äntligen fick komma hem till min mamma och moster kände jag mig först lycklig och harmonisk. Men socialtjänsten hade tagit två år av mitt liv och jag bar på ett stort hat som jag inte kunde släppa. Det visade sig i skolan där jag var våldsam både mot lärare och andra elever.

Tvingad att studera på konstskola

I tolvårsåldern upptäckte Lars sin kreativa sida och hittade en fristad i skapandet. Han gjorde egna filmer och radioteatrar, skrev manus och gjorde illustrationer. När han försökte ta det till nästa nivå i 19-årsårldern blev han avvisad av någon som tyckte hans verk var för barnsliga. Efter ett år på Kävesta, Allmän kurs med konstinriktning, lade han ner penslarna i fem år.

– Men till slut var det mina vänner som mer eller mindre tvingade mig att studera på konstskola. Jag började på Kuben, där en av mina lärare peppade mig och sa att jag hade begåvningen och intelligensen. Frågan var om jag hade energin?

Lars berättade om sina många kreativa samarbeten.

Lars berättade om sina många kreativa samarbeten.

Utställningar och boksamarbeten

Uppenbarligen fanns energin där, för sedan följde ytterligare ett år på Allmän kurs på Kävesta, utställningar på bl.a. Sweden Rock Festival och i London. Hemma i Örebro fick Lars ett gyllene tillfälle när han sökte till utställningen ”Hitta hem” på Örebro läns museum. Utställningen visade upp flera berättelser från personer som bott på barnhem.

Lars fick också kontakt med författaren Anders Jacobsson, och har illustrerat två av hans böcker. Den senaste tiden har han arbetat på en bok om sin egen uppväxt, vilket honom till en kär återförening.

– Tillsammans med Jan-Peter Lahall har jag besökt viktiga platser för att göra fotografier till boken. Ett problem var att jag inte lyckades hitta till mitt gamla fosterhem. Men på mitt vanliga kneg som yrkeschaufför träffade jag av en slump en vän till den familjen. Han guidade mig till huset och fick tag på ett nummer till min fostersyster, som var den enda från den tiden jag hade en god relation till. Efter många år hade vi en fin återträff och fika hemma hos mig.

Vårterminen börjar 9 januari

1 januari, 2019

Vårterminen 2019 på Kävesta folkhögskola startar 9 januari. För nya deltagare på Allmän kurs gäller särskilt program.

Kursstart för nya deltagare på Allmän kurs

Samling 9.30 vid sofforna utanför Aulan i Stora skolhuset.

Under dagen får du mer information om schema, läroböcker, klasser m.m. Fika serveras 10.00 och lunch ca 12.00. Dagen avslutas 14.30.

Torsdagen 10 januari och fredagen 11 januari startar undervisningen 8.30 och avslutas 14.30.

Så här hittar du till Kävesta

Gamla deltagare på Allmän kurs

Deltagare som inte är nya samlas i sina respektive hemrum 9.30. Om du är osäker på vilken sal och klass som gäller, kom till Aulan.

Danslinjen

Danslinjen startar med samling i danssalen 8.30.

Konst- och formgivningslinjen

 

Musiklinjen

Musiklinjen har lektioner enligt ordinarie schema

 

Anna Ekström och Boris René slöt upp när folkhögskolan firade 150 år

26 november, 2018
Irén Lejegren gratulerade med konfetti.

Kävesta firade tillsammans med länets övriga fem folkhögskolor att folkhögskolan som studieform fyller 150 år i Sverige. Vi samlades på Conventum kongress i Örebro den 16 november,  för en halvdag med tal, mingel, magi och musik.

Folkbildningsikoner

Redan i entrén fick man syn på flera märkliga figurer. I gammalmodiga kläder hälsade skolornas rektorer välkommen. Tillbakablicken följdes upp på scen, där vi fick stifta bekantskap med flera framstående folkbildare – bland andra Elle Key, Nikolaj Frederik Severin Grundtvig och Peter August Gödecke (Kävesta folkhögskolas förste rektor).

Vi fick även chansen att se deltagare från alla andra skolor på storbildsskärm, och känna vilken viktig plats folkhögskolorna är.

– När jag kom hit var jag en gnällig, trotsig, bråkig ungdom. Men jag kommer gå härifrån rakryggad, självständig, positiv och glad inför framtiden, berättade Kävestadeltagaren Jimmie

Här kan du se hela filmen:

Folkhögskolan – det modernaste vi har

Därefter fick vi fint besök av ingen mindre än Anna Ekström, som är minister med ansvar för bland annat folkhögskolorna. Anna bjöd på ett värmande och upplyftande tal där hon menade att folkhögskolans historia i Sverige även är demokratin, kulturens och bildningens historia.

Anna Ekström på folkhögskolornas 150-årsjubileum

Anna Ekström på folkhögskolornas 150-årsjubileum

– Folkhögskola, det kan låta som något gammaldags, men folkhögskolan är nog det modernaste vi har i Sverige. Folkbildningen är som ett fyrtorn som lyser upp i en tid som annars känns ganska mörk, med antidemokratiska krafter och ojämlikhet. Jag tror många av er som sitter här känner igen er när jag talar om folkhögskolan som den unika skolform som faktiskt får människor att känna att jag duger som jag är. Folkhögskolan är varken mer eller mindre än sina lärare och deltagare. Så från djupet av mitt hjärta vill jag tacka er för det stora och viktiga arbete som ni gör, sade Anna Ekström i sitt tal.

Allt är möjligt

Anna Ektröms lovtal följdes upp av Kalle Nilsson som bjöd på en både dråplig och fascinerande föreställning om en assistent som plötsligt fick lov att ta över den store illusionistens skor. Bångstyriga metallklot skulle stoppas ned i lådor och näsdukar (och annat) försvann ut och in genom öron och näsor, till det ständiga mantrat ”allt är möjligt”, på så många olika språk att vi snabbt tappade räkningen.

Dagens eminenta konferencierer Jennie Nises och Stefan Jansson från Örebro läns bildningsförbund slussade gäster på och av scenen och höll även i ett par olika quizz där vi som var med i salen kunde svara på frågor om oss själva och de olika skolorna.

Jennie och Stefan var jubileumskonferencierer.

Jennie och Stefan var jubileumskonferencierer.

Avslutning med Boris René

Irén Lejegren gratulerade med konfetti.

Irén Lejegren gratulerade med konfetti.

Efter en lättare lunch och lite mingel, men bland annat karateuppvisning från Karlskoga folkhögskola samlades vi i den stora salen igen. Irén Lejegren, regionråd, gratulerade länets sex folkhögskolor och fyrade av ett konfettiregn innan dagens sista akt klev upp på scen.

Borin René bjöd på en medryckande konsert, konfettiregn och kvällens svettigaste dansnummer. Bakom honom fanns bland annat Kävesta folkhögskolas saxofonlärare Henrik Nordén.

Efter en intensiv show avslutade vi dagen och begav oss hemåt, glada över att ha fått fira en vital och levande 150-åring.


Folkhögskolan i Sverige

Sedan de första folkhögskolorna startade 1868 har antalet ökat med cirka 50 skolor vart 50:e år. Idag finns 155 folkhögskolor i landet.

Under de senaste åren har staten gjort flera satsningar på folkhögskolan. Allmän kurs och särskilda kurser har fått extra medel som motsvarar cirka 8000 extra platser, vilket är en utökning med ca 25 procent. Andra riktade satsningar har till exempel gjorts för korttidsutbildade och nyanlända.

Folkhögskolor i Örebro län

Samtliga sex folkhögskolor i Örebro län medverkade vid firandet:

 

Fyra veteraner berättade om sina minnen av Kävesta

15 november, 2018

Folkhögskolan i Sverige firar 150 år i år. Denna vecka uppmärksammar vi det på flera olika sätt. I förmiddags hade vi ett panelsamtal mellan fyra riktiga Kävesta-veteraner, för att få höra om skolans historia ur deras perspektiv. Det blev ett hjärtligt samtal med många spännande anekdoter och skratt.

Gäster för dagen var:

  • Ulla Wiberg var lärare 1984 – 1994 och sedan rektor 1994 – 2010.
  • Ann Hammer har arbetat i köket sedan 1987
  • Rigmor Windahl var lärare under ca 30 år mellan 1975 – 2006 och har därefter även arbetat på Fellingsbro folkhögskola
  • Hans Zetterberg var lärare på Kävesta 1969 – 1979 och senare även arbetat på Örebro folkhögskola
Från vänster: Rigmor Windahl, Hans Zetterberg, Ulla Wiberg och Ann Hammer.

Från vänster: Rigmor Windahl, Hans Zetterberg, Ulla Wiberg och Ann Hammer.

Mellan eftertraktad dröm och tursamt bananskal

Panelens fyra deltagare hamnade på Kävesta av lite olika anledningar. Men det var Hans som tydligast hade haft folkhögskolan som mål.

– Jag studerade på Brunnsviks folkhögskola 1951 – 1953 och blev imponerad av lärarna, de var så bildade! Min dröm blev att bli folkhögskolelärare. Men det var svårt att få jobb på folkhögskola, så jag undervisade nog i de flesta årskurser i den ordinarie skolan innan jag äntligen fick börja på Kävesta.

Rigmor började på Kävesta 1975. Hon hade egentligen planerat att arbeta i den ordinarie skolan. Men man kan säga att folkhögskoleyrket nästan gick i arv.

– När jag var klar med min utbildning tipsade min pappa, som arbetade på Kävesta, om en ledig tjänst. Jag ville ju egentligen arbeta i den ordinarie skolan, men tänkte att visst det här kan jag testa en kort stund. Sen blev jag kvar inom folkhögskolevärlden i nästan 40 år.

Ann Hammer, som arbetar i köket hade en liknande erfarenhet.

– Jag började här på ett terminslångt vikariat. Sedan han jag knappt börja på ett annat jobb i Pålsboda innan husmor ringde och ville ha mig tillbaka. Det var 1987.

Man kan konstatera att deltagare och personal trivs på Kävesta. Men vad är det som gör att många trivs så bra? Ann vände sig till publiken och svarade snabbt:

– Ja men det är ju alla ni som sitter här!

Revolution och nya kök

Hans var den som började på Kävesta först, redan 1969. Han berättade hur skolan då stod i en intressant brytpunkt mellan gammalt och nytt. I kölvattnet av 68-rörelsen fanns det en stark vilja hos deltagarna att bryta upp med gamla traditioner och konventioner.

– Vi lärare fick sitta i lärarrummet medan deltagarna hade stormöte för att bestämma vad vi skulle undervisa om. Jag mötte en av dem i korridoren efteråt som rödflammig i ansiktet skrek ”Nu Hasse, nu är det revolution!”. Och det höll i sig i ett par dagar i alla fall.

Hans berättar om revolutionsåren 1968-1969.

Hans berättar om revolutionsåren 1968-1969.

Vid sidan av kortare experiment så har det ändå skett en del förändringar under de 145 år som Kävesta funnits. Ulla berättade om när matsalen flyttade ut ur källaren i Stora skolhuset och fick ett helt eget hus.

– Tidigare hade inte alla ätit på skolan och många satt för sig själva på olika platser med matlådor och liknande. Förändringen var väl genomtänkt. Vi ville att alla deltagare skulle äta tillsammans för att kunna träffas oavsett vilken utbildning man gick. Vi ville också att alla faktiskt skulle äta.

Ann var också med i detta skifte och minns vad förändringen innebar för köket.

– Vi började laga mer mat från grunden. Det kunde vi inte tidigare eftersom köket var så litet. Den nya matsalen blev verkligen en positiv förändring för skolan. Jag fick också möjlighet att möta deltagarna på ett annat sätt. Tidigare såg jag knappt vilka som studerade här. Nu känner jag igen de allra flesta.

Luciaminnen och studentsånger

När panelen tillfrågades om sina bästa minnen från Kävesta kom det upp två saker som faktiskt skett utanför skolan.

– Jag glömmer aldrig när det plötsligt stod fem deltagare från musiklinjen hemma hos mig och lussade. De sjöng och bjöd på Budapestrulle och kaffe, men sa inte ett ord varken då eller senare under dagen, berättade Ann.

– En sak jag tyckte var rolig var när en tidigare deltagare ringde hem till mig och bad om hjälp. Med vad? Jo, att komma ihåg studentsången. Så jag och min man fick ta ton i andra sidan luren och hjälpte henne minnas, berättade Rigmor.

Vad saknar man från folkhögskolan?

Frågan om vad de saknar, eller kommer sakna, mest med Kävesta visade att intresset för människor är viktigt för de som arbetar på folkhögskola.

– Jag saknar spänningen inför varje höststart. Jag var alltid så ivrig på att få träffa alla nya och intressanta människor, berättade Hans.

– Ja, att få ta på sig den prickiga klänningen och känna förväntningarna inför skolstarten saknar jag mycket. Men också rörelsen och förändringen som man alltid får uppleva på en folkhögskola, fortsatte Ulla.

Rigmor lyfte upp ynnesten att få följa med i deltagarnas utveckling och berättade om ett samtal mellan två deltagare som hon hörde vid en skolavslutning:

– Du, du ska veta att när jag såg dig första gången tänkte jag, hur ska jag stå ut med honom i två år? Och nu, nu älskar jag dig!

Vi tror att det väl symboliserar folkhögskolans betydelse som en trygg plats där människor kan lära känna sig själva och andra.

Gemensamt firande när folkhögskolan fyller 150 år

14 november, 2018

Folkhögskolan som studieform fyller hela 150 år i år.  Kävesta folkhögskola uppmärksammar detta tillsammans med länets övriga fem folkhögskolor med föreläsning och firande.

– Folkhögskolan erbjuder verkligen bildning för alla. Därför vill vi samla länets sex folkhögskolor för att känna den gemensamma styrka och mångfald som funnits i vår skolform i 150 år och förhoppningsvis kan bestå i 150 år till, säger folkhögskolornas rektorer i ett pressmeddelande.

Fyra veteraner till Kävesta

Kävesta folkhögskola var en av de tio första folkhögskolorna och grundades redan 1873. Därför passar vi på att börja festligheterna redan på torsdag, då skolans personal och deltagare  får lyssna till ett panelsamtal mellan fyra riktiga Kävestaveteraner:

  • Ulla Wiberg – rektor 1994 – 2010
  • Ann Hammer – har arbetat i köket sedan 1987; en av de i den nuvarande personalen som arbetat längst på skolan
  • Rigmor Windahl – lärare under ca 30 år mellan 1975 – 2006 och har därefter även arbetat på Fellingsbro folkhögskola
  • Hans Zetterberg – lärare på Kävesta 1969 – 1979 och senare på Örebro folkhögskola; dessutom erfaren jazzgitarrist

Jubileumsfirande och demokratiföreläsning

– Jubileumsprogrammet speglar hur folkhögskolan under 150 år stärkt och utvecklat demokratin genom att höja bildningsnivån i samhället, minska utbildningsklyftorna, bredda intresset för kulturlivet och inte minst stärka individens förmåga att påverka sin egen livssituation och delta i samhället, säger folkhögskolornas rektorer i ett pressmeddelande.

På torsdag kväll anordnar folkhögskolorna tillsammans med Örebro läns bildningsförbund en föreläsning med tidigare biståndsminister Pierre Schori, på temat ”Demokrati och fred i Trump och Putins tid”.

På fredag samlas cirka 1000 folkhögskoledeltagare och lärare för att fira på Conventum Kongress inne i Örebro. Inbjudna gäster är bland andra gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström, artisten Boris René och magikern Kalle Nilsson.

En vital 150-åring

Sedan de första folkhögskolorna startade 1868 har antalet ökat med cirka 50 skolor vart 50:e år. Idag finns 155 folkhögskolor i landet.

Under de senaste åren har staten gjort flera satsningar på folkhögskolan. Allmän kurs och särskilda kurser har fått extra medel som motsvarar cirka 8000 extra platser, vilket är en utökning med ca 25 procent. Andra riktade satsningar har till exempel gjorts för korttidsutbildade och nyanlända.

– Satsningarna visar att det finns en politisk vilja att fortsätta stärka folkhögskolan, som redan sedan starten varit en unik skolform. Vi menar att folkhögskolan måste fortsätta prioriteras ekonomiskt och att dess goda arbete och resultat behöver fortsätta synliggöras, säger folkhögskolornas rektorer i ett pressmeddelande.